Här är det hemliga förslaget som utraderar två bostäder

Så här ser kartan till det hemliga planförslaget ut.

Kommunens tjänstemän vill lösa in två privatägda bostäder vid reningsverket i Hässleholm och ersätta dem med natur utan att göra en proportionalitetsbedömning enligt grundlagens krav. Det framgår av det hemligstämplade förslaget till detaljplan för reningsverket som Frilagt nu tagit del av.

De boende måste bort bland annat för att de inte ska kunna ställa krav på reningsverket. En viktig utgångpunkt i förslaget är nämligen att reningsverket inte ska åtgärdas. En ombyggnad som skulle minska risken för olägenheter för bostäder betydligt närmare anläggningen behöver enligt förslaget finansieras av exempelvis ny samlad bostadsbebyggelse nära reningsverket.

Frilagts avslöjande för en månad sedan om att 1800-talstorpet Furutorp på Björklundaområdet skulle lösas in och rivas för att ge plats för mer natur ledde till protester. Det stod klart att fastighetsägarna inte fått tillräcklig information om förslaget till detaljplan. Ingen bedömning av proportionaliteten mellan den skada de skulle drabbas av och det allmänna intresset hade gjorts. Kommunen hade inte följt den vägledande domen i Högsta domstolen 2018 som säger att en sådan bedömning ska göras i det enskilda fallet och i tre led. Kommunen backade och lovade i ett pressmeddelande att rädda Furutorp. Både politiker och tjänstemän försäkrade också att den vägledande domen skulle följas i fortsättningen så att något liknande inte händer igen.

Men bostäderna vid reningsverket är ett parallellfall. Efter uppmärksamheten kring Furutorp lovade planchef Marie Nilsson att en proportionalitetsbedömning för dem skulle göras på rätt sätt. Sedan hemligstämplade hon hela planförslaget för reningsverket. Miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) lyfte ut ärendet från dagordningen för att det ska ses över.

Kommunjuristen Magnus Gjerstad anlitades för att reda ut de juridiska förutsättningarna. Han förklarade hur han ansåg att HD-domen skulle tolkas och har berättat för Frilagt att handläggarna sedan sa att proportionalitetsbedömningen redan gjorts enligt kraven. Men det stämmer alltså inte.

Inget av de tre leden i bedömningen nämns uttryckligen i den föreslagna planbeskrivningen. Den första gäller om förslaget är ändamålsenligt, om det alltså leder till det tänkta syftet. Det andra ledet, om åtgärden är nödvändig, handlar om ifall syftet inte kan nås på ett mindre ingripande sätt, alltså på annat sätt än att bostäderna löses in. Den enskilda skadan för varje fastighet är inte heller utredd och bedömd, åtminstone kan den inte utläsas i planbeskrivningen. Därmed går det inte att väga skadan mot allmänintresset på det sätt som HD-domen säger.

Motsägelsefullt om smittorisk

Förslaget talar övergripande om det allmänna intresset av ett reningsverk. Det motiverar ett skyddsavstånd på 300 meter där det inte ska tillåtas bostäder. Men undantag görs för åtminstone sju bostäder som ska skyddas genom att blandskog planteras mellan dem och reningsverket. Kvar blir bara de två bostäder som ligger närmast reningsverket, inom 200 meter. Fyra obebyggda fastigheter berörs också.

Förslaget talar om reningsverket som ett viktigt allmänt intresse, men väger inte det mot de enskildas äganderätt så som grundlagen, enligt det vägledande rättsfallet, säger. Foto: Berit Önell

Fastigheterna bedöms inte lämpliga att planlägga som bostäder på grund av smittorisk, enligt förslaget som hänvisar till en utredning av konsultfirman Ramböll 2014. Denna utredning är dock motsägelsefull. Den grundar sig på litteraturstudier som ger en bild av att bakteriehalten är obetydlig på ett avstånd som varierar mellan 100 och 300 meter från ett reningsverk. Samtidigt konstateras att Hässleholms reningsverk har särskilt låg risk för smitta via aerosoler tack vare så kallade finblåsiga luftarsystem på de öppna luftningsbassänger som annars utgör den största risken. Risken är så låg som en procent eller lägre jämfört med de system som de äldre studierna grundar sig på.

– Då Hässleholms reningsverk är utrustat med finblåsiga luftarsystem innebär det att bakteriehalten troligen är mycket låg och risken för smittspridning via aerosoler låg, skriver konsulterna.

Ändå blir utredningens slutsats att skyddsavståndet inte bör understiga 300 meter.

Kommunen har varit mindre intresserad av Rambölls tydligare rekommendation om ett skyddsavstånd på 1 000 meter mot luktolägenheter. Inom det avståndet ville Hässleholms vatten inte att nya bostäder skulle planeras. Men det förvandlades i den fördjupade översiktsplanen 2018 till ett påverkansområde där nya bostäder fortfarande kan prövas i detaljplan, bland annat på omstridda Sjörröds gård. Detaljplanen för reningsverket föreslås få samma formuleringar.

Ett tidigare förslag till bebyggelse på Sjörröds gård illustrerades av kommunen med en lantlig idyll framför fyravåningshus.

Planbeskrivningen talar även om ett allmänt intresse i form av naturområde, enligt den fördjupade översiktsplanen som pekar ut området Bokehill som klass 1-natur. Befintlig skogsdunge vid kontorsbyggnaden intill Hovdalavägen ska också bevaras.

I vägen för nya bostäder?

Minimering av risken för att en omfattande inbyggnad av reningsverket kan krävas anges i planen som ett skäl till att reningsverket överhuvudtaget ska planläggas.

– Det är inte samhällsekonomiskt effektivt med inbyggnader, då dessa kostnader inte kan täckas upp med intäkter, exempelvis från ett intresse av att uppföra samlad bostadsbebyggelse i närheten av reningsverket, säger planbeskrivningen.

Om det skulle bli aktuellt längre fram är de befintliga bostäderna sannolikt i vägen.

Andra sätt att förbättra reningsverket nämns inte. Inte heller att både miljökontoret och länssstyrelsen i flera år påtalat att miljötillståndet från 1973 behöver förnyas. Istället varnas för att kortare skyddsavstånd kan begränsa möjligheterna till utveckling av reningsverket, vilket kan leda till att det måste flyttas, till en mycket hög samhällskostnad.

Marknadsvärde plus 25 procent

Slutsatsen blir att det allmänna intresset vinner.

– Den betydande samhällsfunktionen i kombination med att bostäder befinner sig inom skyddsavståndet gör att kommunen i detta fall bedömer det allmänna intresset överordnat det enskilda, står det i förslaget.

Det innebär att bostäderna ska lösas in.

– Då detaljplanen innebär att bostadsfastigheter planläggs som allmän plats, medför detta att kommunen har en rättighet att lösa in dessa samt en skyldighet att lösa in på fastighetsägares begäran, står det under rubriken Genomförande i planbeskrivningen.

Kommunens rätt till inlösen beskrivs som villkorslös. Fastighetsägarna har rätt till ersättning enligt expropriationslagen, det vill säga marknadsvärdet plus 25 procent. Men enligt förslaget har kommunen vid planens upprättande inte för avsikt att tvångsinlösa bostäderna.

– Frivillig inlösen kan ske vid lämpligt tillfälle för att genomföra detaljplanen.

Planen föreslås få en genomförandetid på fem år. Det innebär troligen att det då blir tvångsinlösen om ingen frivillig överenskommelse gjorts innan dess.

Grundlagen behövs inte

Miljö- och stadsbyggnadskontorets handläggare Andreas Ask bekräftar att inga ändringar i bedömningen av det allmänna intresset i förhållande till de enskilda fastighetsägarnas rättigheter gjorts efter att fallet Furutorp blev känt. Bedömningen finns inte heller dokumenterad separat utan enbart i planbeskrivningen.

Andreas Ask säger att det räcker att använda plan- och bygglagen för att ta tillvara de enskildas intressen.

– Det ryms i PBL. Rätttsfallet från 2018 gäller fastighetsbildningslagen där det saknas skrivningar om proportionalitetsbedömning, säger han.

Men varken fastighetsbildningslagen eller plan- och bygglagen kräver en proportionalitetsbedömning i tre led såsom grundlagens egendomsskydd gör.

Menar du att ni inte behöver ta hänsyn till grundlagen här?

– Det är väl vår hållning till det, säger Andreas Ask.

Han konstaterar dock att om fastigheterna ska lösas in blir det fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen. I så fall kommer samma tolkning av grundlagen som i HD-domen ändå in i bilden.

Ska det inte vara samma bedömning nu?

– Jo, det borde vara samma resonemang i hela ledet, säger Andreas Ask.

Han nämner också ett rättsfall från 2013 där det handlar om en detaljplan, men även där vägde den privata äganderätten tyngre. Domstolen ansåg att de enskildas intresse av att ställa upp husvagnar på sin mark vägde tyngre än intresset av natur för allmänt friluftsliv.

Andreas Ask utesluter inte att den bedömning som gjorts kan utvecklas under samrådet där alla sakägare kan lämna synpunkter.

– Vi anser just nu att vi i det vi resonerat om har tillgodosett de privata intressena. Jag kan inte sia om utfallet, säger han.

M vill inte bygga nytt inom 1 000 meter

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) har tidigare uttalat sig om vikten av att grundlagen följs när det gäller Furutorp. När det gäller reningsverket är han försiktigare.

– Jag har inte sett planförslaget. Vi skulle få en dragning i mitten på november i partigrupperna, nu får vi avvakta och se hur det blir med coronan. Vi får titta på det när vi får det, säger han.

Du var tydligare om Furutorp?

– I det fallet fanns det ingen politisk intention att ta över den fastigheten, vi hade bara inte observerat det. Men det är klart att vi ska följa lagen, säger han.

— Det är klart att vi ska följa lagen, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M).

Han är övertygad om att det inte är aktuellt att bygga nya bostäder närmare reningsverket för att täcka kostnader för en ombyggnad.

– Tomtpriserna här är inte så höga. Jag har väldigt svårt att se framför mig att det skulle vara lönt att bygga in reningsverket för att kunna bygga bostäder, säger han.

Moderaterna ville ha ett 1 000-metersavstånd till reningsverket i den fördjupade översiktsplanen och ville inte bygga vid Sjörröds gård. Har ni ändrat er?

– Nej, vi vill inte bygga vid Sjörröds gård eller närmare och vi håller fast vid det som länsstyrelsen skrev i sitt yttrande, säger Lars Johnsson.

Länsstyrelsen ansåg inte att det fanns någon anledning att gå ifrån ett skyddsavstånd på 1 000 meter.

Hur ser du på att det här förslaget ändå kommer nu? Ska tjänstemännen följa den fördjupade översiktsplanen eller de politiska intentionerna?

– De ska följa de politiska intentionerna. Men de kanske har goda skäl till sitt förslag, säger Lars Johnsson.

Berit Önell

Läs mer:

2020-10-29 Omprövar inte Björklunda Bostäder vid reningsverket redan bedömda

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com