Omprövar inte Björklunda Bostäder vid reningsverket redan bedömda

Kommunen anser sig inte kunna ändra i detaljplanen för att rädda Furutorp. Domstolsprocessen måste ha sin gång. Foto: Berit Önell

Kommunen lovade att rädda 1800-talstorpet Furutorp som enligt detaljplanen för Björklundaområdet skulle rivas för att ge plats åt ett grönområde. Enligt ett pressmeddelande för tre veckor sedan skulle kommunjurist Magnus Gjerstad se över de lagliga möjligheterna att rätta eller justera beslutet.

– Jag är inte tillfrågad, säger han till Frilagt.

Däremot har miljö- och stadsbyggnadskontoret frågat honom hur grundlagens krav på proportionalitetsbedömning ska tillämpas när det gäller den kommande planen för reningsverket där bostäder också hotas av rivning för naturändamål, i syfte att skapa ett skyddsavstånd till reningsverket.

Sex personer har nu överklagat Björklundaplanen.

Detaljplanen för Björklundaområdet i Hässleholm är olaglig eftersom kommunen inte prövat proportionaliteten i att lösa in två privatägda bostäder för att förvandla fastigheterna till grönområden. Den hävdar Folkets Väl Ernst Herslow i sitt överklagande av planen. Han överklagar dock som privatperson och kommuninvånare.

Han hänvisar till det vägledande rättsfall från Högsta domstolen 2018 där det slås fast att en proportionalitetsbedömning mellan allmänintresset av ett tvångsförfogande och den enskildes egendomsintresse måste göras i det enskilda fallet. Prövningen ska göras i tre led. De gäller om ingreppet är ändamålsenligt, nödvändigt för att uppnå det avsedda ändamålet eller om det finns likvärdiga, mindre ingripande alternativ samt om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som ingreppet förorsakar den enskilde.

– Denna proportionalitetsbedömning har inte gjorts, konstaterar Ernst Herslow.

Ernst Herslow anser att Björklundaplanen är olaglig eftersom en proportionalitetsbedömning för inlösen av privatägda bostäder inte gjorts på det sätt som den vägledande domen från Högsta domstolen säger.

Han menar också att Björklundaplanen är olaglig på grund av att fastighetsägarna inte fått den information de haft rätt till. Där hänvisar han till förvaltningslagen som säger att innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.

Ernst Herslow hänvisar till Frilagts artikel där fastighetsägarna uppger att de inte fått någon sådan information. Han skriver att lagtexten rimligtvis måste tolkas så att myndigheten, det vill säga Hässleholms kommun och dess miljö- och stadsbyggnadsförvaltning, ska skicka specificerad och uttalad information till de berörda om inlösen av fastigheterna som en följd av detaljplaneförslaget. Ett allmänt tillkännagivande eller en allmän informationsbroschyr, där detta inte framgår, duger inte.

Avvaktar domstolsprocess

Kommunjurist Magnus Gjerstad har nu skickat detta och fem andra överklaganden av planen vidare till mark- och miljödomstolen.

– Kommunen har inte funnit skäl att ompröva beslutet, skriver han till domstolen.

Han säger till Frilagt att kommunen inte i nuläget kan ändra i detaljplanen.

– Det betyder inte att vi driver den vidare. Det är flera som har överklagat och de tycker olika. Då kan vi inte bara ändra på en punkt. Överklagandeprocessen styr domstolen över. Så länge den pågår kan vi inte genomföra planen, förklarar han.

Kommunjurist Magnus Gjerstad. Foto: Lotta Persson

När överklagandet kommit in från Furutorps ägare fick han frågan från miljö- och stadsbyggnadskontoret om det gick att fatta ett nytt beslut.

– Enligt förvaltningslagen kan ett beslut omprövas istället för att gå vidare till domstol. Plan- och bygglagen är inte min specialitet, men där finns särskilda regler om att det inte går att fatta ett nytt beslut om en detaljplan under överklagan. I de delarna går PBL före förvaltningslagen, säger Magnus Gjerstad.

Han förklarar att kommunen istället kan yrka bifall till ett överklagande i ett yttrande till domstolen.

– Det blir kommunstyrelsen som beslutar om det, antar jag, i så fall, säger han.

I vilket fall kan domstolen gå de klagande till mötes.

– Om domstolen ändrar beslutet, om detaljplanen inte är korrekt, då upphävs den väl och kommunen får göra en ny, säger Magnus Gjerstad.

Detta är den enda diskussion han varit delaktig i när det gäller detaljplanen för Björklunda.

Enligt pressmeddelandet skulle du väl se över de lagliga möjligheterna att ändra beslutet?

– Det har de inte talat om med mig i alla fall, säger han.

Bedömning redan gjord vid reningsverket

Han har dock fått frågor från miljö- och stadsbyggnadskontoret om rättsfallet från 2018 i förhållande till detaljplanen för 2018.

Samma dilemma har uppstått inför reningsverkets detaljplan där kommunen också vill ersätta bostäder med natur. Tjänstemännen hävdar, enligt Gjerstad, att en korrekt proportionalitetsbedömning redan är gjord i detta fall. Foto: Berit Önell

– Vi har diskuterat planen utifrån rättsfallet från Högsta domstolen, berättar han.

Det gällde då hur proportionalitetsbedömningen ska göras i tre led.

– Som jag fick det beskrivet för mig hade de beaktat de aspekterna när de gjorde sitt förslag, säger Magnus Gjerstad.

Men de hade väl inte pratat med de berörda? Hur kan de då göra bedömningen?

– Det var inte riktigt den bilden jag fick. Enligt tjänstemännen hade de pratat med dem. Men det är ju så olika uppgifter från olika håll här, säger Magnus Gjerstad, men konstaterar att kommunen i alla fall inte fått något skriftligt besked från någon av fastighetsägarna.

Han fick inte se heller se någon skriftlig bedömning av proportionaliteten.

Planchef Marie Nilsson har tidigare sagt till Frilagt att bedömningen inte var gjord, men skulle göras efter uppmärksamheten kring Furutorp. Därefter beslöt miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) att lyfta ut ärendet från arbetsutskottets dagordning den 14 oktober.

”Det måste vara väldigt starka skäl”

– Rätttsfallet handlar om fastighetsbildningslagen och där finns inte de här proportionalitetsbedömningen med, vilket jag förstår finns i PBL, säger Magnus Gjerstad.

Den formulering som finns i PBL är dock inte heller lika tydlig som den i regeringsformen i grundlagen som rättsfallet rör och som står över de andra lagarna. I PBL står att om en detaljplan medför att enskild egendom kan tas i anspråk ska den utformas så att “de fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som den orsakar enskilda”. Det är betydligt svagare än regeringsformens: …”ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen”. Rättsfallet från Högsta domstolen förtydligar regeringsformens och Europakonventionens intentioner och slår fast att det krävs en proportionalitetsbedömning i tre steg i det enskilda fallet. Det räcker inte med ett allmänt påstående om “fördelar”.

– Jag pratade med en av handläggarna och tog upp alla de tre leden som beskrivs i rättsfallet. Handläggaren menade att de gjort den bedömningen, säger Magnus Gjerstad.

Han förutsätter att tjänstemännen nu är medvetna om vad lagen innebär. I planförslaget ska framgå att bedömningen gjorts.

För att det ska vara proportionerligt att ta just bostäder i anspråk krävs väl ett väldigt angeläget allmänt ändamål?

– Absolut. Det är självklart väldigt ingripande. Det måste vara väldigt starka skäl, säger Magnus Gjerstad.

Dessutom måste det vara nödvändigt för att nå ändamålet.

– Visst, det är helt klart, säger Magnus Gjerstad.

Berit Önell

2020-10-07 Rivningshot mot bostäder brott mot grundlagen

2020-10-09 Reningsverkets detaljplan hemligstämplad

2020-10-14 Kenny Hansson (M) drar tillbaka reningsverkets detaljplan

2020-10-14 Överklagar Björklundas detaljplan

2020-10-20 Björn Widmark överklagar Björklunda

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com