De höga naturvärdena i kombination med låga vattenflöden i Hovdalaån avgjorde. Mark- och miljödomstolen stoppar vattenkraftverket och dammanläggningen vid Hammarmölledamm på Hovdalaområdet. Fastighetsägaren Hibab ville lagligförklara anläggningen, men får istället betala länsstyrelsens rättegångskostnader. Hibab ska nu diskutera om domen ska överklagas, om anläggningen ska rivas eller om det är möjligt att bygga om den.
Domstolen konstaterar att elproduktionen vid Hammarmölledamm ger så ringa produktion av förnybar el att det inte kompenserar den stora påverkan den orsakar på höga naturvärden. I området finns öring som behöver en passage, stora förekomster av den hotade flodpärlmusslan, fladdermöss, utter med mera.
Det kommunala bolaget Hibab skrev i sin ansökan att bolaget vill lagligförklara och bevara kraftverket för att förse Hovdala med förnyelsebar energi och behålla de höga naturvärdena i området. Bolaget fokuserar på dammen som värdefull natur och populärt besöksmål. Hibab betonar också att en utrivning av vattenkraftverket innebär en risk att mycket höga befintiga naturvärden förstörs.
Anläggningen har aldrig haft något formellt tillstånd. 2017 beslöt länsstyrelsen att förbjuda arrendatorn, Ekstam Aqua-Kraft AB, vattenavledning för turbindrift, om inte fastighetsägaren sökt tillstånd för verksamheten senast den 1 augusti 2018.
Kraftverket har funnits sedan 1916, men enligt Hibabs uppgifter har vattenkraft utvunnits genom någon form av dämning sedan 1600-talet. Därför begärde bolaget i första hand att anläggningen skulle godkännas som tillkommen i laga ordning enligt bestämmelserna om urminnes hävd. Rester av ett stenmursliknande dämme från 1800-talet tros visa att det redan då fanns ett vandringshinder för fisken motsvarande dagens förhållande. Men domstolen anser inte att det finns tillräckligt stöd för denna uppfattning. Tvärtom bedöms dagens anläggning i betydande grad skilja sig från hur platsen såg ut på 1800-talet.
Inte heller lagligförklaring godkänns av domstolen som håller med länsstyrelsen och kammarkollegiet om att anläggningen inte varit i lagenligt skick enligt tidigare lagar. Redan i 1766 års fiskestadga föreskrevs att alla dammar skulle ha bottenluckor för fiskens vandring, men sådana finns inte i Hammarmölledamm. Mark- och miljödomstolen bedömer också att vattenrättsförordningen 1880 krävde en fri upp- och nedgång för fisken. 1937 höjdes dammkrönet med två meter, vilket innebär att dessa delar ska bedömas enligt 1918 års vattenlag som också krävde åtgärder för fiskpassage.
– En lagligförklaring av anläggningen i dess nuvarande utformning erfordrar att fiskefrämjande åtgärder vidtas, skriver domstolen.
Hibab har motsatt sig anläggning av en passage.
Enligt länsstyrelsen gör Hovdalaåns låga flöden den till en olämplig lokalisering för ett vattenkraftverk. Dammen skulle med anpassningar möjligen kunna vara kvar, men de låga flödena gör att det inte går att kombinera med att vatten avleds både till turbinerna och till nödvändiga skyddsåtgärder för fisken.
Domstolen konstaterar att vid fortsatt drift kommer den naturliga åfåran periodvis att vara nästan torrlagd. I domen nämns också att länsstyrelsen 2019 fick ingripa och flytta individer av flodpärlmusslor på grund av de låga flödena i ån. Därför förbjöds drift av kraftverket under perioder med låga flöden, vilket ledde till att det stängde sommaren 2020.
Kostnaderna för att få anläggningen säker är dessutom för höga. Bara för att dammen och kraftverket ska kunna bestå behöver cirka två miljoner kronor investeras. Enligt domstolen är en faunapassage en förutsättning för en lagligförklaring, vilket skulle kosta minst tre miljoner kronor till. Dessutom behöver enligt Hibab el- och kontrollutrustningen i kraftstationen rustas upp.
Domstolen bedömer att nyttan med verksamheten inte uppväger kostnaderna och den skada den orsakar för framförallt vattenmiljön i Hovdalaån. Så kallad båtnad saknas därför och det i sig gör att verksamheten inte kan tillåtas. Samma sak gäller för att enbart ha kvar dammen.
Domstolen konstaterar att även anläggande av en faunapassage skulle medföra en stor negativ påverkan på naturvärdena. De faktum att Hovdala ska bli både naturreservat och Natura 2 000-område bidrar till bedömningen att vattenkraftverket inte är den mest lämpliga användningen av vattenområdet.
Hibab döms att betala länsstyrelsens rättegångskostnader med 121 600 kronor plus moms. Även kammarkollegiet får ersättning för rättegångskostnader med 33 489 kronor, en del av beloppet inklusive moms.
Kristian Wennberg, chef för vattenenheten på länsstyrelsen i Skåne, konstaterar att det kan bli svårt för Hibab att ha dammen kvar.
– Vi har inte från början drivit att den ska rivas ut. Det finns värden i att ha dammen kvar, så vi har inte velat gå det spåret. Det är bara det att den måste åtgärdas om den ska vara kvar och domstolen har slagit fast att det inte är lönsamt. Hibab står där med en damm som är svår att använda, säger han.
Han förklarar att det finns olika vägar framåt.
– De kanske kan ha kvar den och göra åtgärder, men det kan vara olämpligt att gräva och schakta. Ett annat scenario är att försöka ersätta dammen med en mindre våtmark med en vattenspegel, säger han.
Ett tredje alternativ är att riva hela dammen och återställa området.
– Vi kommer att fortsätta ha dialog med bolaget för att hitta en vettig lösning, säger Kristian Wennberg.
Lina Bengtsson (M), ordförande i Hibab, säger att man ännu inte hunnit diskutera domen.
– Vi ska ha ett möte i nästa vecka, berättar hon.
Berit Önell
Läs mer:
2017-03-17 Haveri kunde tömt Hammarmölledamm
2019-12-18 Samma fel igen vid Hammarmölla vattenkraftverk
2020-06-22 Akut räddningsaktion för musslor vid Hammarmölledamm. Kraftverket stängt
