Hovrätten i Malmö beslöt idag att släppa den tidigare moskéledaren Ismail Daraggi på fri fot efter sju och en halv månad i häkte. Det tyder på att hovrätten antingen kommer att frikänna eller ge honom ett lindrigare straff än Hässleholms tingsrätt där han dömdes till åtta års fängelse för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. Försvarsadvokaten Petra Kumlin har i hovrätten utifrån nya vittnesmål och uppgifter ifrågasatt fruns och barnens berättelser om ett liv under hedersförtryck med misshandel, hot och inlåsning.

– Domen har inte kommit ännu, men det är ett glädjande besked. Jag tänker att rättvisa skipas utifrån den ordning vi har med hänsyn till rättssäkerheten. Det ska vara höga beviskrav, säger Petra Kumlin.

Sedan tingsrättens dom i februari har det framkommit att tidigt på morgonen samma dag som familjen sökte hjälp hos socialtjänsten och den tilltalade greps överfördes över en miljon kronor från hans konto till hans hustrus. Pengar som bara några minuter senare inkom på äldsta dotterns konto.

Petra Kumlin menar att dessa uppgifter är graverande och starkt påverkar målsägandenas trovärdighet.

När Frilagt når henne på måndagen har hon nyss fått veta att hovrätten beslutat frige Ismail Daraggi ur häktet. Hon hoppas på en frikännande dom.

– Här fanns ingen bevisning överhuvudtaget. Det är målsägandenas berättelse som ska vinna stöd i objektiv bevisning. I några fall kan de vara tillräckliga, men då ska de vara alltigenom trovärdiga, säger hon.

Hon konstaterar att det är en grannlaga och svår uppgift för domstolen att värdera den bevisning som läggs fram. Nu vill hon avvakta domen mot Ismail Daraggi.

– Vi vet inte vad hovrätten kommer fram till. I vart fall uppgår inte straffvärdet till den tid han suttit frihetsberövad, alternativt tycker hovrätten att han ska dömas till en annan påföljd, säger hon.

Åklagaren Malin Paulsson vill inte närmare kommentera beslutet att släppa Ismail Daraggi ur häktet.

– Det innebär att hovrätten inte gjort samma bedömning som tingsrätten, säger hon.

Hon ville i sin slutplädering att Daraggi skulle vara häktad i väntan på dom, bland annat på grund av flyktfara eftersom han har en stark anknytning till hemlandet Irak, idag kanske mer än till Sverige.

Kontot var helt tömt

Under avslutningen av förhandlingarna i hovrätten ville hon höra mamman om överföringen av pengarna. Det var inte möjligt på grund av sjukdom, men av polisförhören framgår att mammans inställning är att det var den tilltalade själv som gjorde överföringen. Försvaret avfärdar detta och menar att det måste varit de målsägande som tagit pengarna. 

– Han skulle givetvis ha sagt om han fört över en miljon. Han har ju sagt hur mycket pengar han gett dem, resonerar Petra Kumlin.

Åklagare Malin Paulsson anser inte att det är klarlagt vem som fört över pengarna via hans telefon till hustruns konto, men anser inte det avgörande. Hon påpekar att han också sagt att den äldsta dottern tidigare haft tillgång till föräldrarnas konton för att hjälpa till att betala räkningar, men att hon fråntogs den möjligheten och att det var en av anledningarna till att hon var arg.

– Varför skulle han nu låta henne hantera hela familjens ekonomi? Hans uppgifter går inte ihop.

– Om jag hade behövt söka skydd och inte vetat om jag fått det hade jag kanske tyckt att det fanns anledning, utifrån en nödvärnssituation, att göra en överföring. Vi vet inte att det hänt, det kan ha varit Ismail som gjort den, säger Malin Paulsson.

Enligt Ismail Daraggi kom pengarna från besparingar och gåvor. Avsikten var att låta äldsta dottern opereras för sina brännskador, men det hade bara delvis blivit av.

Först efter tingsrättsdomen, när en släkting skulle betala räkningar till den tilltalade, uppdagades att kontot var helt tömt.

Dock drog släktingen på den tilltalades inrådan tillbaka sin anmälan om bedrägeri. På så sätt hoppades han att släktingen skulle undgå repressalier från äldsta dottern.

Försvaret menar att hon fabricerat eller överdrivit anklagelserna, och att hon instruerat de övriga målsägandena.

– Mycket tyder på att de har bildat en pakt mot pappa, säger biträdande försvarsadvokaten Anna Roth.

Försvaret hävdar att familjens uppgifter om strikta förhållningsregler inte stämmer, som att flickorna inte skulle få klä sig som de vill, inte umgås med skolkamrater och inte röra sig utanför hemmet. Istället är det äldsta dottern som manipulerat sina syskon och sin mamma och lagt upp en plan för hur flykten från pappan ska gå till.

– Det finns drag av det som kännetecknar en psykopat, säger Petra Kumlin.

Motsägelser eller samstämmighet

Försvaret påpekar också en rad synbarliga motsägelser i målsägandenas berättelser. 

Malin Paulsson bemöter en del av dessa, och anser sammantaget att deras berättelser förblir trovärdiga.

– De spretar på ett rimligt sätt utifrån deras olika personligheter och vad de minns och uppfattat, säger hon.

I sin slutplädering argumenterar hon för att tingsrättens dom ska stå fast. Hon lyfter fram de händelser där målsägandena berättat detaljerat och samstämmigt om några av misshandelsfallen och händelser kring dessa. Det gäller bland annat konflikten kring assistansersättningen som föräldrarna fick för att ta hand om äldsta dottern som hävdar att hon tvingats att spela handikappad.

Ljudinspelningar stöder enligt Malin Paulssons bedömning också åtalet. 

– Sammantaget är det inte bara ord mot ord. Vi har flera målsäganden och vittnen som ger stödbevisning genom uppgifter som är olika men ändå klickar i varandra, säger hon.

Målsägandebiträdet Susanna Cleve instämmer i åklagarens bedömning och yrkar att tingsrättens beslut om skadestånd på 578 000 kronor ska bestå.

Hon tillbakavisar försvarets argument om att ersättning för sveda och värk inte kan utgå när det inte finns några läkarintyg. Visserligen är inga fysiska skador dokumenterade, men det finns intyg på att äldsta dottern fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom och depression som sannolikt orsakats av att hon utsatts för våld och hot. Det finns misstankar om att samtliga i familjen lider av detta.

– De fysiska skadorna är övergående; värre är det med de psykiska. Det är ett livstrauma som kommer att ta lång tid att bearbeta, säger hon.

Susanna Cleve menar också att det fanns en förklaring till att inga fysiska skador dokumenterats.

– Han har genom hot och kontroll hindrat dem att söka hjälp, säger hon.

Hon berättade om ett omfattande säkerhetsarbete kring familjemedlemmarna med skyddat boende, skyddade personuppgifter med mera eftersom de fruktar för sina liv.

Petra Kumlin anser att förundersökningen brustit i att pröva de målsägandes berättelser, i synnerhet eftersom familjens vänner aldrig förhördes under förundersökningen, utan enbart skola och grannar.

– Hade man gjort det hade man redan då kunnat avgöra om det rör sig om hedersmål, menar hon.

Fyra nya vittnen i hovrätten

Fyra av de sex vittnen som kallats av försvaret hörs i rätten. Ett av två återkallade vittnen är själv dömd för kvinnofridskränkning. Ismail Darragi vittnade 2011 till hans fördel.

– Om man har problem inom familjen anmäler man inte det till polisen. Man löser det inom familjen, säger vittnet i polisförhör.

Den kusin som i tingsrätten kallades av försvaret återkallas också, men är ändå närvarande på åskådarbänken när hans hustru hörs av hovrätten.

Hon vittnar under ed, oavsett att den tilltalade inte bara är hennes mans morbror, utan också hennes egen farbror. Rätten tvingas dock göra en bedömning med anledning av ett potentiellt svägerskeförhållande. Två av hennes bröder har nämligen varit förlovade med äldsta dottern till Darragi, hennes kusin, som också gifte sig med en av dem under ett besök i Irak. Eftersom äktenskapet endast skett juridiskt i Irak, och inte formellt fullbordats i Sverige, gör rätten dock bedömningen att det är att klassa som en förlovning, och därigenom inte skäl till nära anknytning.

Precis som hennes man gjorde i tingsrätten uttrycker hon lojalitet till en tätt sammansluten familjeenhet. Hennes brors äktenskap med Darragis äldsta dotter beskriver hon som en “humanitär gärning”.

– Hon blir ursinnig när någon i släkten gifter sig, det retar henne, säger hon i förhör.

Vittnet hävdar att äldsta dottern hatar sina syskon och att hon lär ha sagt att “den som gifter sig innan mig slaktas av mig”.

Enligt vittnet lär Darragis dotter vara en destruktiv kraft i släkten.

– Hon har en fientlig inställning till sin omgivning. Hon är stolt över att hon kan svenska och är utbildad, säger hon i förhör.

– Hon hotar med att hon har kontakter inom socialen. Det är skrämmande.

Hon har tidigare anmält vittnet och hennes man till socialen angående deras son som har Downs syndrom. Hon lär också ha berättat för vittnet att hon tänkt anmäla sin far och erbjudit sig att anmäla också vittnets make. “Vi kommer bli trodda”, lär hon ha sagt.

Motivet skall enligt vittnet vara mindervärdeskomplex och avundsjuka. Hon ville förstöra ett fungerande förhållande.

Hon skall också ha beskyllt sin far för det misslyckade försöket att ta hit hennes man, och velat hämnas på honom för detta.

Språkliga problem och missförstånd

Vid flera tillfällen under förhandlingarna leder språkliga problem till att vittnena har svårt att ge relevanta svar på rättens frågor, eller att man på annat sätt missförstår varandra. 

– Kan man uppfatta detta som ett arrangerat äktenskap, eller en förälskelse, frågar försvarsadvokat Petra Kumlin beträffande äldsta dotterns äktenskap med sin kusin, den andra i ordningen av två bröder som hon förlovat sig med.

– Absolut, de älskar absolut varann, svarar vittnet.

Försvaret menar, till skillnad från åklagaren, att målsägandena levde fritt, och att de till och med fick fri tillgång till familjefaderns bankkonto, något som äldsta dottern skall ha utnyttjat till att köpa dyra märkeskläder och lyxprodukter.

– Hon sa en gång att hon hade tagit ut 400 000 kronor från sin mammas och pappas konto, säger hennes kusin.

Ett av vittnena är kallat till stöd för att dottern skulle ha levt lyxliv. Vittnet har själv långa naglar med manikyr och dyr märkesväska. Hon säger att hon har haft pågående kontakter med äldsta dottern, något äldsta dottern förnekar. Vittnet lär ha fått bilder skickade till sig på Darragis dotters inköp, och påpekar också att hon fått dyra laserbehandlingar för att förbättra sitt utseende.

– Hon tycker inte om billiga saker. Köper alltid dyra saker. Syskonen hade också fina saker, som de vill, säger hon.

Hennes berättelse går dock inte ihop med kusinens vittnesmål på varje punkt. När vittnet gifte sig ung skall Darragis dotter ha gratulerat henne för detta.

– Hon sa hon är jätteglad för mig, säger hon.

Försvaret vill hävda att rätten låtit sig påverkas av en negativ syn på “det muslimska sättet att leva”. Till stöd för detta kallas en vän till Darragi. När hans familj besökte Darragi umgicks män och kvinnor åtskilda.

– Det är tradition, männen på ett ställe, kvinnor på ett ställe, säger han.

– Vi har olika intressen, de har annat att prata om.

Denna könssegregation menar han är utbredd bland de flesta muslimer. Själv anser han sig vara liberal.

– På en tiogradig skala är jag tio och Ismail en sexa. Kanske för att han inte har utbildning, säger han i förhör.

De könsnormer som familjen Darragi levt efter och som grannar och skolpersonal reagerat på betraktar han som normala. 

– Jag håller på traditioner. Mina döttrar har inte fått lära sig simma eller spela fotboll. Inte Ismails heller. Din dotter får spela fotboll, det får inte min, säger vittnet.

Dom i målet meddelas den 18 maj.

Jonathan Önell
Berit Önell

Läs mer:

2020-02-11 Moskéledare får åtta års fängelse för hedersterror

2020-03-03 Dömd för hedersbrott vill kalla nya vittnen

2020-03-31 Krävde att rättegång mot moskéledare skulle göras om