Fortsatt oenighet om reningsverkets detaljplan

Illustrationen som lagts till i planförslaget visar var 1 000-metersradien går, men reglerar inte vad som får göras inom detta så kallade påverkansområde.

Det är tveksamt om förslaget till detaljplan för reningsverket i Hässleholm går vidare när det imorgon, onsdag, åter står på miljö- och stadsbyggnadsnämndens dagordning. Frilagt har tidigare berättat att SD lovat rösta nej så länge planen möjliggör tvångsinlösen av bostäder. FV vill inte heller ha tvångsinlösen och nöjer sig inte med det uddlösa 1 000 meters påverkansområde som blev resultatet av förra återremissen. De rödgröna vill inte ha något 1 000-metersavstånd alls. Även kommunalrådet Lena Wallentheim (S) säger till Frilagt att hon vill göra de ändringar i planen som krävs för att boende inte ska tvingas bort.

Advokat Henrik Sundström, expert på fastighetsrätt, säger att tvångsinlösen låter som ett oproportionerligt ingripande mot de boende.

Vid arbetsutskottets sammanträde för två veckor sedan var de rödgrönas företrädare Lars Olsson (C ) frånvarande. Kenny Hansson (M) och Paul Thurn (SD) röstade för att skicka detaljplaneförslaget vidare till samråd så att berörda kan lämna synpunkter. Men Thurns ställningstagande stämde inte med vad partiets kommunalråd Hanna Nilsson tidigare lovat. “Ett missförstånd” hette det och inför nämndens sammanträde är partiets hållning att de tre yrkandena från SD och FV inför återremissen i mars på nytt ska läggas fram. De gäller att ett 1 000-meters yttre skyddsavstånd ska skrivas in, att det ska vara tydligt att bostäderna inte under några omständigheter kommer att tvångsinlösas på grund av planens genomförande och att om det finns skrivningar i planen som tillåter tvångsinlösen så ska dessa tas bort eller ändras innan samrådet genomförs.

I mars ställde sig S och C bakom planen utan ändringar, men föreslog att kommunen ska skriva enskilda avtal med fastighetsägarna om att de får bo kvar så länge de vill. Bostäderna ska planläggas som natur och när fastighetsägarna vill flytta ska kommunen köpa husen och riva dem.

Den borgerliga kärnalliansen, där endast M och KD har ordinarie ledamöter i nämnden, röstade för återremiss för att få in det yttre skyddsavståndet. Som det ser ut får detaljplaneförslaget i nuvarande form bara fullt stöd av kärnalliansen.

S vill inte ha med 1 000 meter alls

Lena Wallentheim säger på måndagskvällen till Frilagt att de rödgröna hela tiden varit tydliga med att de inte vill ha ett 1 000-metersavstånd. Det hjälper troligen inte att det är nedtonat i förslaget.

Kommunalrådet Lena Wallentheim (S) vill inte ha något 1 000-metersavstånd ens som illustration i planförslaget. Foto: Berit Önell

– Jag tror inte att vi kommer att tycka att det är ok, vi vill inte ha det överhuvudtaget, säger hon.

Hon menar att nya bostäder inom området måste prövas i varje enskilt fall.

– Det är bland annat beroende på topografiska förhållanden. Hassellunden ligger redan mindre än 1 000 meter från reningsverket, hur påverkas befintliga bostäder där?

Lena Wallentheim förklarar att politikerna är helt överens om att de boende inom 200 meter ska få bo kvar om de vill. Men de rödgröna har gruppmöte först på tisdagskvällen.

– Vi får diskutera om det ska skrivas in något i planen eller i avtal. Ibland måste man pröva om det går eller inte. Men vi måste vara tydliga, vi kan inte bara säga att de ska få bo kvar utan måste mena allvar, säger hon.

Det innebär att även hon vill ha skrivningar i detaljplanen som håller juridiskt. Dagens förslag ger kommunen en ovillkorlig rätt att tvångsinlösa in fastigheterna, om nya politiker önskar det.

– Just idag är vi eniga politiskt. Men den otryggheten för de boende tycker jag inte är rimlig, säger Lena Wallentheim.

FV kräver återremiss igen

FV-ledaren Björn Widmark säger att partiet kommer att yrka på återremiss igen, av samma skäl som förra gången. Han är kritisk till det magra resultatet av återremissen: en illustration som visar var radien på 1 000 meter från reningsverket hamnar och en text om att det finns ett påverkansområde där luktolägenheter kan förekomma, men inga begränsningar för nybyggnationer. Han vill ha ett förbud mot nya bostäder och ”personintensiva verksamheter”.

– Det vi ville i punkt ett, och som stöddes av M, är inte gjort. Ordet påverkansområdet är ett hittepå från S. Men det värsta är att de behållit formuleringen angående att nya bostäder ska prövas i varje enskilt fall. Den ska tas bort, säger han med eftertryck.

Björn Widmark (FV) är inte nöjd med det uddlösa tillägget om 1 000 meters påverkansområde. Foto: Urban Önell

Han konstaterar också att det i Sverige inte finns något regelverk eller någon bedömningsmodell för luktpåverkan från reningsverk.

– Man kan inte räkna på det i varje enskilt fall och därför rekommenderar konsulterna ett generellt skyddsavstånd, säger han.

Han menar att ett yttre skyddsavstånd gör att det blir avslag direkt på nya ansökningar om byggnation.

– Annars blir det en fråga om vem som känner vem bäst, säger han.

Enligt tjänsteskrivelsen är syftet med “skyddsåtgärderna” inom 300 meter att minimera smittorisken. Risken för smitta har dock tonats ner och flera undantag har gjorts så att det i praktiken bara är två bostäder inom 200 meter som hotas av inlösen.

Inom 200 meter från reningsverket ska bostäder kunna tvångsinlösas, enligt förslaget till detaljplan. Foto ur planförslaget

Björn Widmark förstår inte argumentet att kommunen måste lösa in bostäderna för att de inte ska säljas till någon annan. Han anser inte att det är i kommunens intresse.

– Om de hittar någon annan köpare ska det vara tillåtet, men de får inte omvandla huset till en villa stor som en herrgård, säger han.

Han vill att det ska vara tydligt att bostäderna inte ska tvångsinlösas. Hur det ska formuleras juridiskt vet han inte.

– Det är kommunen som har jurister som kan se till att det blir rätt, säger han.

Han ifrågasätter att bostäderna ska planläggas som natur.

– Vi förstår inte varför man skriver dem som natur, säger han och beskriver det som “tosigt”.

Boende ska inte sitta med ”svartepetter”

Han betonar att de boende, om de vill sälja, ska bli utlösta till ett “vettigt” pris. Enligt lag gäller marknadsvärde plus 25 procent.

– De ska absolut ha rätt till marknadsvärdet plus 25 procent. Kommunen ska inte ge mindre. I vissa fall kan man ha anledning att betala mer. De boende ska hållas skadeslösa, säger Björn Widmark.

Samtidigt utrycker han irritation över att han inte fick hjälpa Linus Jepsson att komma överens med kommunen om försäljning. Varför det ska behövas har han svårt att förklara.

– Jag hade kontakt med representanter som hade betydelse, men det var Linus Jepsson agerande som gjorde att det inte blev något, säger han.

Widmark bryr sig inte om de tidigare värderingar som kommunen låtit göra på Jepssons fastighet, utifrån felaktiga uppgifter och med fallfärdiga ruckel som jämförelseobjekt.

– Kommunen ska se till att de boende inte sitter med “svartepetter”, säger han.

Med det menar han att köpeskillingen för huset ska räcka till att köpa ett motsvarande hus i området.

Linus Jepsson säger att han inte ser någon anledning till att han ska behöva fjäska för politiker eller tjänstemän för att få det han har rätt till om han vill sälja huset, alltså marknadsvärdet plus 25 procent.

– För övrigt har jag ringt Widmark på utsatt datum, men då var telefonen avstängd, säger han.

Enligt Björn Widmark stämmer inte detta.

Linus Jepssons hus ligger mindre än 200 meter från reningsverket. Foto: Berit Önell

Linus Jepsson förklarar att anledningen till att han överhuvudtaget diskuterade försäljning var att hans rätt till sin bostad kan bli beroende av vilka politiker som styr.

– Försäljning är en nödlösning. Helst vill jag bli lämnad i fred för denna farsartade detaljplan, säger han.

Den andre boende, 78-årige Jan Tillgren, är också frustrerad över situationen.

Jan Tillgren, 78, vill inte flytta från sitt hus. Foto: Berit Önell

– Man vräker inte en människa som snart är 80 år från hus och grund, sa han i en tidigare intervju med Frilagt.

Under maktens bila

Advokat Henrik Sundström säger att inga sidoavtal kan hindra att planförslaget, om det går igenom, ger kommunen rätt att tvångsinlösa de boende.

– De kommer hela tiden att leva under maktens bila, säger han.

Om bostäderna ska tvingas bort krävs en proportionalitetsbedömning.

– Att planlägga för natur är inte rätt sätt att göra det på. Det låter högst oproportionerligt, säger han.

Frilagt har tidigare intervjuat flera experter som avfärdat möjligheten att tvångsinlösa någons hem på grund av närheten till ett reningsverk eller för att planlägga marken som natur. Det handlar både om äganderätten i svensk grundlag och Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Ett vägledande rättsfall i Högsta domstolen 2018 säger att en prövning av proportionaliteten mellan allmänintresset och den enskildes egendomsintresse ska göras i varje enskilt fall. Bedömningen ska ske i tre led; om ingreppet är ändamålsenligt, om det är nödvändigt för att tillgodose ändamålet, eller om det finns andra mindre ingripande alternativ, och om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som ingreppet förorsakar den enskilde.

– Det ska framgå tydligt hur man gjort bedömningen. Det måste framgå i handlingarna runt detaljplanen. Alla beslut ska motiveras, säger Henrik Sundström.

Han betonar att detta gäller för alla förvaltningsmyndigheter, de mänskliga rättigheterna ska uppfyllas.

Han förklarar också att det faktum att bostäderna funnits på platsen längre än reningsverket kan tala för de boendes rättigheter. Han har svårt att se skäl till att tvinga bort dem.

– Smittspridning låter som trams, säger han.

Om det vore så skulle snarare åtgärder krävas på reningsverket, enligt miljöbalken. Henrik Sundström tycker att den långvariga driftsstörningen i reningsverket låter märklig.

– Det är ju inte ett kärnkraftverk, det är bara bassänger.

– Men de kan ha ett visst intresse av att lösa in fastigheter så de slipper ta hänsyn till närboende som annars kan anmäla dem, säger han.

Han konstaterar att utgången av en rättsprocess aldrig är given.

– De gör väl ett försök och ser om de lyckas, säger han, men påpekar att Länsstyrelsen i praktiken kan stoppa detaljplanen.

Berit Önell

Läs mer:

2021-03-22 Ändring i planförslag kan rädda bostäder vid reningsverk

2021-03-25 Återremiss för reningsverkets detaljplan

2021-06-10 ”Missförstånd”: SD röstade för reningsverkets detaljplan igen

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com