thumbnail_soderbergsur logga
artikelsida-stödannons-stor-lägre
artikelsida-stödannons-680x217

Nya straffavgifter och polisinsatser mot vikingabyn

De nya sanktionsavgifterna gäller bland annat timmerstugorna som nu räknas som nybyggda eftersom de flyttats en bit. Foto: Urban Önell

Vittfarnas vikingaby utanför Sösdala krävs på 76 531 kronor i nya byggsanktionsavgifter för sex olovligt uppförda byggnader. Samtliga politiska partier utom Folkets väl, som ansåg sig jäviga efter att ha skänkt pengar till Vittfarnas Ukrainainsamling, stod bakom beslutet i miljö- och stadsbyggnadsnämnden.

Polisen har nu fått en begäran om att i fortsättningen eskortera alla kommunala tjänstemän på tillsynsbesök till vikingabyn. Den 12 juli gäller det en livsmedelsinspektion.

Vid sammanträdet i miljö- och stadsbyggnadsnämnden i förra veckan begärde SD först återremiss för att Vittfarnas företrädare skulle få längre tid på sig att svara, men röstades ner. Sedan föreslog partiet att sanktionsavgiften skulle sänkas till hälften, men fick under en ajournering klart för sig att det inte fanns juridisk grund för att minska avgiften. Därefter accepterade SD-ledamöterna beslutet.

Beslutet är en följd av tillsynsbesöket i vikingabyn den 7 april då stadsbyggnadskontorets tjänstemän med polishjälp tog sig in på fastigheten för att mäta byggnaderna. Tidigare har tjänstemännen två gånger nekats tillträde, trots polishandräckning. Efter andra försöket hölls ett möte där vikingabyn skulle få lägga fram sin sak. Enligt det nya beslutet var syftet snarare att informera om att nya byggsanktionsavgifter skulle kunna drabba fastighetsägaren om inte rättelse vidtogs.

Vikingabyns företrädare Maral Otetileu och Oddvar Lönnerkrantz hävdar att byggnaderna ska godkännas eftersom det rör sig om en jordbruksfastighet med bostadshus där vissa komplementbyggnader får byggas utan bygglov utanför detaljplanelagt område liksom friggebodar och attefallshus. Kommunen motiverar sitt avslag främst med att det inte finns bygglov för bostad i huvudbyggnaden. Den har dock fungerat som bostad sedan mitten på 1800-talet då inga bygglov behövdes. En tidigare ägares ansökan om bygglov år 2000 för utbyggnad av kaféverksamhet i en del av huset innebar enligt kommunen att huset inte längre skulle användas som bostad. Men ritningarna är så undermåliga att det inte går att utläsa och bostaden har varit kvar hela tiden. Senare handlingar från Skatteverket och Lantmäteriet säger också att det finns bostad.

Oddvar Lönnerkrantz och Maral Otetileu anser att byggnaderna ska vara bygglovsbefriade och menar att problemet är att kommunen inte accepterar att en del av huvudbyggnaden är godkänd som bostad. Foto: Henrik Andersson

– Om det inte hade funnits bygglov för bostad hade förra ägaren inte fått köpa till mark utan beslut i byggnadsnämnden, säger Oddvar Lönnerkrantz,

Enligt miljö- och stadsbyggnadsnämnden, som fått stöd av mark- och miljödomstolen i flera domar, gäller inga undantag. Komplementbyggnader till lantbruk måste vara direkt kopplade till verksamheten. Friggebodar får sammanlagt inte överstiga en yta på 15 kvadratmeter, för attefallshus gäller 25 kvadratmeter.

– Vi får ha bådadera och andra byggnader används till biodling och förvaring av jordbruksredskap, säger Oddvar Lönnerkrantz.

I dagsläget bor ukrainska flyktingar i några hus, vilket han menar går in under rätten att hyra ut komplementsbyggnader ett visst antal dagar per år.

Enligt Oddvar Lönnerkrantz kan bygglov inte krävas för den stora runda jurtan som ska klassas som ett tält och inte heller för en liten bastubyggnad. Övriga fyra små timmerhus skulle i så fall klara måtten för friggebodar och attefalllshus.

Jurtan är enligt kommunen en byggnad, enligt Vittfarnas företrädare ett tält. Foto: Urban Önell

Tidigare fick vikingabyn kritik för att några av timmerstugorna stod för nära fastighetsgränsen. Nu har de flyttats en bit och nämnden räknar därför fem av de sex byggnaderna som nybyggda och det blir nya sanktionsavgifter istället för en fördubbling av de tidigare.

– Vi kommer att bestrida dem så fort vi fått beslutet, säger Oddvar Lönnerkrantz.

Kommunen har tidigare utdömt sanktionsavgifter på närmare 190 000 kronor mot vikingabyn.

Miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) förklarar att flytten av timmerstugorna inte kan räknas som en rättelse.

– Det var inte en avgörande faktor att de stod för nära gränsen. Hela byggnationen är olaglig, säger han.

Han säger att vikingabyns företrädare nu antingen måste vidta rättelse eller söka bygglov.

Kenny Hansson (M), ordförande i miljö- ch stadsbyggnadsnämnden, säger att vikingabyn antingen måste göra rättelse eller söka bygglov för sina byggnader. Foto: Berit Önell

Oddvar Lönnerkrantz är irriterad på kommunens handläggning och att han inte fått ha något möte med Kenny Hansson eftersom denne hävdade att han då skulle vara jävig.

– Det är ju konstigt att han kan träffa och ha presskonferens med andra fastighetsägare, men i vårt ärende anser han sig jävig.

Det är miljöchef Torbjörn Håkansson som har fattat beslutet att söka polishandräckning vid livsmedelsinspektionen.

– Jag måste säkerställa att min personal kan utföra sitt arbete, säger han.

Han hänvisar till att bygglovsavdelningen, som tillhör samma förvaltning, nekats tillträde till vikingabyn. Om en avdelning stött på problem kan det drabba alla på förvaltningen.

– Det är inget speciellt mot vikingabyn, säger han.

Det spelar ingen roll att det gick bra vid den tidigare livsmedelsinspektion som gjorts.

– Det kan vi inte veta i förväg. Men det gjordes ingen bedömning i det enskilda fallet. Om vi tidigare har förvägrats tillträde är det anledning att misstänka att det kan hända även i fortsättningen, säger Torbjörn Håkansson.

En stor polisinsats hjälpte bygglovschef Katarina Finyak, till höger, och hennes medarbetare att ta sig in på Vittfarnas för att mäta byggnader den 7 april. Foto: Maral Otetileu

Han säger att det är väldigt sällan både bygg- och livsmedelsinspektörer har tillsyn på samma fastighet.

– Sedan jag kom hit är det första gången (han tillträdde i början av 2020). Men miljö- och livsmedelsinspektörerna begär handräckning någon gång per år. Det görs bedömningar från fall till fall. Ibland åker två inspektörer ut, ibland har man larm och ibland blir det polishandräckning. Vi har också haft fler fall där man bedömt att det behövs polishandräckning varje gång, säger han.

Oddvar Lönnerkrantz förstår inte varför polisen behöver vara med eftersom livsmedelsinspektionen inte har med övriga ärenden att göra.

Han anser kommunens agerande kränkande, men tar det ändå med ett stort leende.

– Inga problem. Vi vet att polisen gillar vår saft och våra bullar. Vi har gott om det så det räcker till hela insatsstyrkan, säger han.

Berit Önell

Läs mer:

2022-04-07 Ny polisinsats för att mäta vikingahus – flyktingar chockade

2022-04-08 Polisen: ”Flyktingarna blev inte rädda”

2022-06-09 JO-anmäler polisinsats i vikingabyn

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com