logga-ligg-tjock

Socialens arbetsmiljökatastrof – näst högst personalomsättning i Skåne

Socialens arbetsmiljökatastrof – näst högst personalomsättning i Skåne

Medarbetare på socialförvaltningen, i synnerhet socialsekreterarna, säger upp sig. Om och om igen. De står inte ut med arbetsmiljön. Enligt cheferna är orsaken ökad arbetsbelastning, inte brister i arbetsmiljöarbetet. Socialnämnden har därför beslutat att tillsätta tio ytterligare tjänster, varav några ”seniora” poster med bättre lön som skall locka och hålla kvar kompetens.

Enligt förvaltningen beror arbetsmiljöproblemen i första hand på omvärldsfaktorer som slår lika hårt mot alla kommuner, även om vissa förbättringsområden identifieras. Frilagts granskning visar dock att Hässleholm både på kortare och längre sikt utmärker sig som näst värst i Skåne. Ett drygt dussin före detta anställda hävdar till Frilagt att det funnits en utbredd misstro mot ledningen, något som motsägs av arbetsgivarens egna undersökningar.

Enligt socialförvaltningens tjänsteskrivelse Allvarligt läge i Socialtjänsten till socialnämnden har de ”under året haft en omfattande personalomsättning och det är mycket angeläget att vi tillsammans hittar vägar för att lösa detta”.

I synnerhet socialsekreterarna flyr Hässleholm. Enbart under 2023 har 18 sagt upp sig, att jämföra med totalt 20 tjänster, vilket motsvarar hisnande 85,7 procent personalomsättning för denna yrkeskategori.

Skrivelsen konstaterar också att tidigare rekryteringsförsök gått trögt, med få sökande, dessutom med mindre erfarenheter och kvalifikationer än önskvärt.

Till följd av personalstyrkans kollaps har socialförvaltningen tvingats anlita konsulter, vilket är både dyrare och sämre än rutinerad personal. Foto: Jonathan Önell.

Socialförvaltningens lösning, som antogs av socialnämnden den 14 november, är att tillsätta tio nya tjänster, samt att införa en ny tjänstekategori, ”seniora socialsekreterare”, vilket skall göra arbetsgivaren mer konkurrenskraftig genom att tillföra nya karriärs- och löneutvecklingsmöjligheter.

Socialnämndens ordförande Lena Nilsson (S) och socialchef Sus Lantz gjorde i samband med presskonferensen den 16 november gemensam sak i att svara på Frilagts frågor.

– Vi tog beslutet att balansera upp verksamheten så att vi får en vettig arbetsmiljö och tillsätter tio nya tjänster, säger Lena Nilsson (S).

Ni har haft svårt att få sökande tidigare. Hur skall ni hitta personal?

– Vi har redan haft 36 eller 37 sökande. Långt mycket fler än som brukat söka, säger Sus Lantz.

Lena Nilsson (S).

Tvivelaktiga besked om roten till problemet

I skrivelsen Allvarligt läge i Socialtjänsten ges vissa förklaringar till politiken om hur förvaltningen kan ha låtit detta ske.

Självklart behöver vi titta inåt för att hitta förbättringsområden och samtidigt så kan vi konstatera att läget nationellt är liknande ... Kan det vara så att personalomsättningen hänger samman med ökat inflöde, ständiga neddragningar, ökad arbetsbelastning och ökade kostnader för placeringar?

Vilka misstag som bidragit till arbetsmiljökrisen framgår inte av socialchefernas tjänsteskrivelse.

Det låter nästan som att ni menar att er personalomsättning beror på arbetsbelastningen, som i sin tur beror på personalomsättningen…

– Den har legat alldeles för högt. Sen såklart blir det en högre personalomsättning då blir det en högre arbetsbelastning för dem som blir kvar, men grundproblemet är ett ökat inflöde, säger Sus Lantz.

– Även om de vakanta tjänsterna kunnat fyllas hade arbetsbelastningen per socialsekreterare varit alldeles för hög.

Personalomsättningen beskrivs i tjänsteskrivelsen som ett nationellt problem. Å andra sidan antyds att Hässleholm inte har konkurrenskraftiga arbetsvillkor. Vilket gäller?

– Det är en bristvara med socionomer. De kan jobba var de vill, kan gå över till att jobba som konsulter och det skiljer mycket i lönebiten. Det finns de som flyttat på sig som fått 30 000 mer i lön, då har de svårt att säga att de skall bli kvar, säger Lena Nilsson

– Över 70 procent av våra socionomer pendlar ju in. Många av våra tycker inte det är så kul när de skaffar barn, så de söker någon annanstans.

Men de som bor i Hässleholm, de pendlar någon annanstans. Vad gör andra kommuner mer attraktiva?

– Många av våra kommer tillbaka efter några år, jag tror inte att det inte handlar om att vi inte är attraktiva som arbetsgivare. Men visst, man kan höja lönerna, säger Lena Nilsson.

Men det finns en brist här, det är andra som tar er kompetens.

– Det finns för få socionomer.

Och de som finns väljer att arbeta annanstans.

– Det är en marknad för socionomer, bemanningsföretag anställer konsulter. Det är ett fenomen. Vi behöver medarbetare som stannar hos oss. En faktor är arbetsbelastning, men det finns också annat, säger Sus Lantz.

– Som en timmes reflektionstid, eller att du får arbeta på din tågresa hem, det har inte Hässleholm, du får jobba dina åtta timmar.

Men sådana personliga och karriärsfaktorer rimmar illa med mönstret som framträder i listorna på uppsägningar. Socionomer säger inte upp sig på individuell basis. Tvärtom har det varit upprepade strömhopp.

– Det är lätt att det blir så. När några säger upp sig så blir det svårare för de som är kvar, säger Lena Nilsson.

Lönerna är inte heller anmärkningsvärt dåliga.

– Medarbetare går från kommun till kommun för att få ut högre lön. Hässleholm ligger ungefär i mitten när det gäller löner, inte bättre men inte heller sämre, säger Sus Lantz.

Ett ständigt problem

Problemen har pågått länge. Räknat enbart på egen uppsägning har den totala personalomsättningen varit över 100 procent de senaste fem åren. Medräknat övriga uppsägningar vore omsättningen över 200 procent Hässleholms socialförvaltning ligger alltså under perioden cirka fyra gånger högre än riktmärket för offentliga förvaltningar om 10 procent personalomsättning per år.

Sifforna har varit höga alltsedan 2016. Sus Lantz tillträdde som socialchef hösten 2015.

Det här är väl inget nytt problem?

– För några år sedan hade vi också en turbulent period, av samma anledning. Sedan strukturerade vi om till fyra team, med nära ledarskap, och sen var det stabilt i ett och ett halvt år, säger Sus Lantz.

Det stämmer att åren 2022 och 2021, såväl som 2018, var mindre katastrofala, sett ur ett kortare historiskt perspektiv. Men ingen annan förvaltning kan komma i närheten av socialens personalomsättning, som även under de bättre åren ligger dåligt till. Inte ens omsorgsförvaltningen i Hässleholm, som nyligen skakats av en arbetsmiljöskandal där en tidigare chef, menar sig ha straffats för att ha anmält arbetsmiljön, är i klass med socialförvaltningen.

– Det går ju i vågor, i olika omgångar, som jag uppfattar det, jag ju suttit med i 12-13 år, och vi har ju aldrig haft för mycket personal, säger Lena Nilsson.

Kanske har det varit bättre vissa år, men jämfört med andra förvaltningar hade ni en hög personalomsättning även då, och detta går många år tillbaka.

– Du kan nog inte jämföra vår förvaltning med andra förvaltningar i kommunen, du får jämföra med socialförvaltningar i andra kommuner i så fall, säger Lena Nilsson.

Högst personalomsättning i Skåne

Frilagt har som Lena Nilsson föreslagit efter stora ansträngningar lyckats ta fram jämförbar data på samtliga skånska kommuner under de senaste fem åren.

Borträknat Höör, som är värst av alla kommuner, tar Hässleholm täten under 2019, 2020 och 2023. Åren 2021 och 2022 ser mer normala ut, men Hässleholms resultat under de bättre åren (15,9 procent samt 13,9 procent) är fortfarande högre än såväl snittet (12,6 procent) som medianen (13,7 procent)[1]
Hur illa Hässleholm står sig gentemot övriga kommuner blir tydligt när den totala personalomsättningen för de senaste fem åren räknas samman. Endast Höörs kommun är värre.[2]

Vad utmärker förhållandena i Hässleholm och förklarar att Hässleholms är den socialförvaltning i Skåne som haft näst högst total personalomsättning de senaste fem åren?

– Vi har tidigare besvarat din fråga genom att hänvisa till Visions rapport för att ge en bild över det nationella läget, säger Sus Lantz.

Hon vill alltså inte svara på frågan. Istället upprepar hon formuleringar ur tjänsteskrivelsen.

– Nyligen presenterade Vision sin undersökning i form av en socialchefsrapport där man beskriver att åtta av tio socialchefer (77 procent) bedömer att villkoren för personalförsörjning är svåra. Det är fler än någonsin.

– Det som är oväntat i årets resultat är hur snabbt svårigheterna sprider sig. Det finns inte längre några tydliga kommungruppstyper där socialtjänsten har det markant lättare att klara personalförsörjningen.

Sus Lantz vill mena att en undersökning som visar att alla kommuner står inför samma problem kan förklara att Hässleholm presterar tydligt sämre än nästan alla andra kommuner. Foto: Urban Önell.

Finns det något i hanteringen av personalfrågor vid din tid vid rodret som du är direkt kritisk mot?

– Det finns flera beskrivningar i rapporten Allvarligt läge i socialtjänsten som beskriver vad medarbetarna tycker och vad som borde vara annorlunda och de synpunkterna är självklart mycket viktiga.

– Det efterfrågas en tydlighet från ledningen om en konkret plan för hur vi ska lösa det uppkomna läget. Det lyfts fram att ledningen skulle agerat kraftfullare med konkreta åtgärder.

Socialens egna undersökningar visar inte missnöje

I tjänsteskrivelsen ingår en undersökning av verksamhetschef Petter Hector som genomfört avslutningssamtal med de socialsekreterare som slutat.

Den konstaterar åtta positiva synpunkter och sju negativa, eller ”mindre bra”, som det heter i undersökningen.

Fyra av de negativa punkterna har samband med den höga arbetsbelastningen. Övriga tre gäller brist på inflytande vid tillsättning av chef och alltför många administrativa uppgifter.

För låga löner skall också vara en faktor.

Finns det något mer underlag?

– Det är cheferna som har det samtalet med medarbetarna. Det är inget offentligt material, säger Sus Lantz.

Är det bara från i år, eller även längre tillbaka?

– Vi har tittat på anledningen till nuvarande omsättning. Vi har inte tittat bakåt i tid. Det fanns inga skäl att göra det just nu.

Frilagt har blivit kontaktade av flera personer som uttryckt ett missnöje inte bara med bristande inflytande, utan också flera chefers oförmåga och deras behandling av medarbetarna, något tipsarna knyter till sin egen eller till andra medarbetares uppsägning. Noterar inget av det slaget i underlaget. Har dessa klagomål kommit dig till del?

– Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar så att varje chef gör ronder med sina medarbetare utifrån våra checklistor, och sedan fyller man i om det inte fungerar. Det chefen kan åtgärda åtgärdar chefen direkt, övrigt returneras till verksamhetscheferna som har möte med facken om det, och det som de kan åtgärda åtgärdar de, och det som inte kan åtgärda kommer upp till vår nivå, säger Sus Lantz.

Enligt arbetsgivarens arbetsmiljöarbete finns inga arbetsmiljöproblem som behöver åtgärdas. Det enda problem som rapporteras till socialnämnden är avsaknaden av huvudskyddsombud. Det är möjligt att nuvarande personal inte är så missnöjda som det dryga dussintal före detta anställda som till Frilagt beklagat sig över förhållandena.
Sus Lantz hänvisar också till den anonyma medarbetarundersökningen som Hässleholms kommun beställt. Får man tro den är allt frid och fröjd på socialförvaltningen, till och med bättre än på andra förvaltningar – ”allvarligt läge” och ”ohållbar arbetsmiljö” till trots. Socialförvaltningen tar 80 av 100 poäng. Det låter bra, men det är bättre hos skandalarbetsgivaren omsorgsförvaltningen, som tar 82 poäng. Snittet i kommunen är 79. Katastrofal arbetsmiljö verkar alltså inte ge utslag i kommunens egna undersökningar.

– Medarbetare som upplever att det är chefen som behandlar dem orättvist, bör också känna till att de då ska prata med chefens chef eller kontakta HR, säger Sus Lantz.

Facket vet inte sin rätt

De flesta arbetare uppfattar nog inte ”Human Resources”-avdelningen som sin allierade, och vänder sig hellre till facket. På socialförvaltingen verkar dock facket inte helt funktionellt. Inte minst saknas ett huvudskyddsombud.

– Det är ingen riktigt som velat ta på sig det ansvaret, som innebär ett omfattande arbete, säger Sus Lantz.

Arbetsgivaren menar sig ta visst ansvar för att styra upp det hela.

– Vi brukar kroka arm med facken och hjälpa till och prata om hur viktigt arbetsmiljön är, att alla har skyddsombud. Jag vet att vi tagit upp att de haft möte på lunchen.

Enligt lagen har facket rätt att ha sina på möten på arbetstid.

Hur gick det till? Fungerar facket som det skall?

– Kontexten handlade om att vi inte har ett huvudskyddsombud och att vi nyss upptäckt att de som är skyddsombud har träffats på sin lunch, vilket naturligtvis bör ingå i deras arbetstid.

På socialnämnden den 13 december informerade Sus Lantz att socialförvaltningen kommer göra ännu en undersökning för att utreda orsakerna bakom den höga personalomsättningen. Den förväntas vara klar i mars.

– Det är utifrån gemensam dialog mellan mig och verksamhetschef Petter Hector som det står tydligt att vi behöver komplettera vår bild med detta.

Jonathan Önell

Uppdatering: Mindre svårläst version av ett av diagrammen.

Läs mer:

2023-07-23 Socialchefer vill ersätta HVB-hem med familjehem – katastrof enligt personalen

2023-09-01 Jour- och familjehem överger Hässleholm – inget förtroende

2023-11-17 Socialen anmälde hot mot personal först efter månaders fackliga påtryckningar

Fotnoter:

[1] De uppsägningar som räknas in är uppsägning på egen begäran, borträknat visstidsanställda och pensionärer. En del felkällor kan ha påverkat utfallet. Många kommuner, som Hässleholm, räknar ut personalomsättning utifrån antalet anställda i slutet av året, medan andra räknar ut ett snitt utslaget över årets månader, vilket ger ett mer rättvisande resultat. Vellinge kommun hade sannolikt lägre omsättning under 2019. Bjuvs siffror från 2023 inkluderar, i motsats till tidigare år, även socialpsykiatrin. Eslövs och Vellinges siffror från 2019 kan enligt deras HR-avdelningar vara otillförlitliga. Höganäs och Åstorps kommuners siffor räknar med pensionsavgångar, och lär därför vara något för höga. Anledningen till att Hässleholms personalomsättning i procent var högre 2023 än 2016 och 2017 trots fler uppsägningar i absoluta tal är att det totala antalet anställda minskat.

[1] Hade vi kunnat få fram data även för år 2018, som såg betydligt bättre ut för Hässleholm (11 procent) hade kommunen kanske kunnat stå sig lite bättre i konkurrensen, men hade vi kunnat räkna med 2016 och 2017, som också var katastrofår för Hässleholm, hade det knappast gått bättre.

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se