Efter Frilagts avslöjande och provtagning, som visade höga halter tungmetaller vid slamtorkbäddarna bakom reningsverket, kräver miljökontoret nu att Hässleholms vatten tar grundvattenprover.
Proverna ska tas både uppströms och nedströms slamtorkbäddarna som av allt att döma läckt ut oidentifierat avloppsslam i naturen under många år. Tätheten mot marken ska kontrolleras och bäddarna förses med en tät begränsning mot naturen där det tidigare bara var en jordvall.
Efter en anmälan om misstänkt läckage från slamtorkbäddarna begärde miljökontoret in synpunkter från Hässleholms vatten som då omedelbart tömde bäddarna och började schakta bort jord bakom dem. Viss lagning av skador i bottnarna gjordes, men arbetet stoppades sedan i väntan på miljökontorets bedömning.
Frilagts markprov visade höga halter av koppar och zink. Även kadmium, bly och PAH var förhöjt. Miljökontoret förelägger nu Hässleholms vatten att kontrollera dessa ämnen i grundvattnet plus andra metaller, klorid, sulfat, fosfor och kväve. Provresultat och resultat av täthetskontroll ska redovisas senast den 29 februari 2016.
Enligt miljökontorets utredning är slamtorkplattan där slamtömningsbilarna stannar, intill bäddarna, byggd med lutning mot två gatubrunnar. Från dessa brunnar leds vatten till en pump som leder det vidare in i reningsverket. Utredningen nämner dock ingenting om lutningen på själva bäddarna som inte leder vattnet ut mot brunnarna.
Hässleholms vatten har svarat att slamtorkbäddarna anses täta och att det inte stämmer att de skulle luta så att slam rinner ut i naturen. Bolaget anser att det är nödvändigt att ha en plats dit man vid exempelvis driftavbrott, arbete vid helger med mera, kan transportera avloppsinblandat slamliknande material.
Miljöchef Sven-Inge Svensson ser inte de över 40 år gamla slamtorkbäddarna som ett stort pågående miljöproblem.
– Men de behöver ses över. Frågan är också hur mycket de behöver användas, säger han.
Han håller med om att dokumentation behövs.
– Man bör alltid ha koll på vad som görs, säger han.
Han tror att anledningen till att bäddarna använts så pass mycket är platsbrist.
– Det är inte fel att ha en reservanläggning, säger han.
Han har uppfattat att tanken är att slammet ska rinna till dräneringsbrunnarna.
– När det blivit för mycket vatten är det möjligt att det trängt ut i jorden, säger han.
Den stora mängd vass som lagts upp direkt på marken, närmare Hovdalavägen, har också diskuterats på miljökontoret.
– Den har vi också funderat över. Det är ju inte fel att skörda vassen, frågan är hur den sedan ska hanteras, säger han.
Berit Önell
Läs tidigare artiklar i ämnet:
8/11 Reningsverket släpper avloppsslam i naturen
9/11 Vem som släpper ut vad dokumenteras inte
13/11 Slambäddar bara för tillfälligt bruk i 40 år
26/11 Möjliga bevis för miljöbrott grävs bort
8/12 Tungmetaller i jord bakom slamtorkbäddar
13/12 Stopp för lagning av slamtorkbäddar
