Bajsbakterien e-coli fanns i de översvämmade trädgårdarna vid Finjasjön när boende för två veckor sedan förgäves slog larm om föroreningar. De vattenprover de beställt visar också att det samtidigt var skyhöga halter e-coli i närliggande Maglekärrsbäcken där reningsverket har sin utsläppspunkt. Dessutom uppmättes oroväckande nivåer av den giftiga evighetskemikalien PFAS.
Hässleholm Miljös vd Mats Didriksson känner inte till att PFAS tidigare undersökts i utgående avlopp från reningsverket.
– Det är absolut något vi behöver titta på var det kommer ifrån, säger han vid en pressträff i Magle våtmark på fredagen.
Det står nu klart att översvämningen lett till felmätning av utsläppt orenat avloppsvatten.
Den 12 februari började vattnet i trädgårdarna vid Hovdalavägen i Hässleholm se konstigt ut med en hinna på ytan, gulvita trådlika klumpar och på vissa ställen en genomskinlig geléaktig matta med bubblor. De boende misstänkte att det kom från reningsverket som tillsammans med pumpstationerna under översvämningen släppt ut hundratals miljoner liter avloppsvatten i sjön.
Men enligt Hässleholm Miljö hade ingen bräddning, alltså okontrollerat utsläpp av helt eller delvis orenat avloppsvatten, skett. Varken kommunens miljökontor eller Hässleholm Miljö såg anledning till provtagning. De boende anlitade därför själva konsultföretaget Regito från Vittsjö som genom mikroskopering upptäckte en blek giftalg och även ett kemiskt ämne. Vattenprov skickades sedan för analys och resultatet är anmärkningsvärt.
35 olika PFAS-ämnen i bäckens vatten är analyserade. Summan av dessa är 52 nanogram per liter. PFAS4, summan av de fyra vanligaste molekylerna, uppmättes till 29 ng/l. Gränsvärdet för dricksvatten är 4.
– De höga PFAS-halterna i det renade avloppsvattnet kan vara en orsak till att vi ser höga halter av PFAS i fisken, skriver Regito i sin rapport om provresultaten.
Regito har tidigare undersökt PFAS i Finjasjöfisk och fått fram ett medelvärde på 8,37 nanogram per gram våtvikt. Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsas nya gränsvärden säger max 4,4 ng PFAS per kilo kroppsvikt och vecka. Det betyder att en person på 70 kilo inte bör äta mer än 308 gram PFAS, det vill säga en pytteliten fiskportion på 37 gram per vecka. Eftersom det även finns PFAS i andra livsmedel och i dricksvatten menar Regito att en rejäl portion Finjasjöfisk per år borde vara max. Kommunen borde därför informera allmänheten om detta, inte minst med tanke på att en stor del av fångsten från reduktionsfisket skänks bort som matfisk. Dessutom borde brandövningsplatser och andra tänkbara föroreningskällor spåras. Regito har tidigare framfört detta till kommunen, men inte fått gehör.
– Vi blev kallade alarmister, skriver Johan Forssblad och Helene Annadotter på Regito.
De påpekar att vattnet i Maglekärrsbäcken nu borde vara rejält utspätt på grund av allt regnvatten och smältvatten. Halterna hade annars sannolikt varit högre.
Bakteriehalterna i vattenproverna tyder på påverkan av avloppsvatten. Höga halter av såväl e-colibakterier som koliforma bakterier och odlingsbara mikroorganismer har uppmätts. Laboratoriet utfärdade larm för otjänligt vatten. I paret Fallesens trädgård uppmättes 10 MPN per 100 ml. De högsta halterna fanns i Maglekärrsbäcken med 1 413 MPN per 100 ml, vilket är extremt högt. Gränsen för otjänligt dricksvatten går vid 1 för vattenverk och 10 för egen brunn.
Mats Didriksson medger när han får information om provsvaren att det kan ha skett en bräddning från reningsverket.
– Det är mycket möjligt, säger han.
Han förklarar att ansvaret kommer att utredas framöver.
– Det är en försäkringsfråga som kommer att få hanteras. Det ingår i den totala utvärderingen, säger han.
Inger Fallesen meddelade på fredagen miljökontoret att de boende kommer att kräva ersättning för provtagningen.
Mats Didriksson, va-ingenjör Emma Isacsson och kommunikatör Anton Henryson har inbjudit till Magle våtmark för att berätta om det som hänt kring reningsverket under de senaste veckornas översvämning och svara på frågor. Viss utvärdering har gjorts, men mycket återstår. Vattennivån har som högst varit uppe på 45,38 meter över havet, nio cm under rekordet från 2002.
Idag har Finjasjöns vattennivå för första gången sedan den 25 januari sjunkit under 45 meter över havet, men står fortfarande två meter över normal nivå. Två av tre haverier i verkets processer är fortfarande inte fullt åtgärdade, men påverkar enligt Mats Didriksson inte reningen i nuläget. Så sent som på onsdagen rapporterade bolaget att pumpstationen i Finja kyrkby slutat brädda. Ballingslövs pumpstation ska dock ha varit sist.
– Magle våtmark är en viktig del av vårt reningsverk, vårt femte reningssteg. Kanske det viktigaste steget under översvämningen, säger Mats Didriksson.
– Vi ser nu att våtmarken tagit upp mycket av utsläppen så att vi klarat de begränsningsvärden som vi har på anläggningen, säger han.
Men det gäller bara det avloppsvatten som gått dit efter att först ha gått genom reningsverkets fyra steg. Det är långt ifrån allt i den ansträngda situation som pågått sedan slutet på januari. Det vatten som reningsverket inte har kapacitet för går till bräddmagasinet och när det blir fullt där går det till Sjörrödsdammarna intill reningsverket. I båda fallen hamnar det i Maglekärrsbäcken som har sitt utlopp i Finjasjön.
– För reningsverket är det möjligt att vi överskrider riktvärden, säger Mats Didriksson.
Under översvämningen har upp till fem gånger mer vatten än normalt kommit in i reningsverket.
När det var som värst den 29 januari kom 78 000 kubikmeter istället för cirka 15 000 per dygn. Fortfarande ligger nivån på cirka 40 000 kubik.
– Reningsverket är inte dimensionerat för så stora vattenmängder, säger Mats Didriksson.
Inte heller pumpstationerna har räckt till. Tyringe, Finja och Bjärnum, som är bland de värst drabbade, har tidvis stängts av och helt orenat avloppsvatten har pumpats ut i vattendragen istället för till reningsverket i Hässleholm.
Mats Didrikssons sammanfattning så här långt säger att 90 000 kubikmeter, det vill säga 90 miljoner liter har bräddat från Hässleholms reningsverk under översvämningen. Från övriga reningsverk och pumpstationer har cirka 200 miljoner liter bräddat.
Han vet inte anledningen till att de cirka 200 miljoner liter från reningsverket som tidigare rapporterats till miljökontoret nu blivit 90, men lovar att ta reda på det.
– Det kan förklaras med att vi inledningsvis rapporterade en för hög siffra, beroende på ett internt missförstånd, denna siffra korrigerades sedan och miljökontoret meddelades om korrigeringen, skriver Anton Henryson sedan i ett mejl.
Frilagt begär också ut meddelandet från bolaget till miljökontoret. Där står att total volym som bräddat under 123 timmar med start den 25 januari var 83 700 kubikmeter. Vid detta tillfälle redovisades tidigare 187 500 kubik.
– Det system som hämtar flöden har mätt fel. Vid denna tidpunkt stod vatten och tryckte på i mätrännan, allt var under vatten. Mätning som registrerats har inte varit korrekt. Det har kontrollräknats utifrån vad pumparna som transporterat det bräddade avloppsvattnet har för kapacitet och nya volymer har räknats fram utifrån detta, skriver Hässleholm Miljö.
Bolaget meddelar där också att man ser över åtgärder för att säkerställa att mätning sker korrekt även vid höga vattenflöden som ger översvämningar.
Enligt Mats Didriksson är det stora problemet allt vatten som läcker in i verket genom otäta ledningar och brunnar. Därför måste en förnyelse av ledningsnätet prioriteras. En del gammaldags ledningar där dagvatten och avloppsvatten går i samma rör finns kvar.
Ansvariga på Hässleholm Miljö har flera gånger tonat ner problematiken genom att påtala att det som släpps ut är väldigt utspätt. Men de bräddprover som Frilagt tagit del av visar stark påverkan av avloppsvatten.
Utspädning är väl ingen accepterad reningsmetod, annars hade det inte behövts några reningsverk om man har en tillräckligt stor sjö?
– Du har rätt i sak, säger Mats Didriksson och skrattar.
– Samtidigt tittar vi på hela situationen och annat vatten är den stora volymen. Vi vill ändå hävda att vi gör vad vi kan, säger han.
Emma Isacsson berättar att personalen vadat i vatten till höfterna för att täta brunnar. Det har också gett snabbt resultat genom minskat inläckage. Varför har det då inte gjorts tidigare?
De hävdar att mycket har gjorts, men många brunnar har bevisligen inte åtgärdats, trots att de ligger nära sjön. Där har vattnet forsat in.
De förklarar att invallningen av reningsverket gav bättre förutsättningar än de som rådde vid den stora översvämningen 2002 då man fick ro över reningsverkets gårdsplan. Vallen ska klara en nivå på 46,50.
Men dagvatten måste pumpas ut från området innanför vallen. Vallen har också underminerats av vattenmassorna och fått förstärkas. I den östra delen byggdes en extra vall.
Flera stora pumpar har stått redo framför reningsverket, men inte behövt användas.
– Vi har förberett om vi skulle få ett brott in i reningsverket, förklarar Mats Didriksson.
Vid Brovägen har en extra vall byggts både mot hamnen och kring pumpstationen. Även där trängde vatten in så förstärkningar fick göras.
Berit Önell
Läs mer:
20224-01-31 Pumpar och brandmän i beredskap
2024-02-08 Hundratals miljoner liter avloppsvatten ut i Finjasjön
2024-02-15 Förorenat vatten kring översvämmade bostäder
2024-02-16 Haveri i reningsverket innan förorenat vatten nådde trädgårdar
