torsjö live

Dolores Öhman (MP) vill höja miljökompetensen

Dolores Öhman (MP) vill höja miljökompetensen

Dolores Öhman, förstanamn på Miljöpartiets kommunlista, har ihärdigt försökt driva på i miljö- och klimatfrågor de senaste åren. Men hon tycker inte att det hänt något.

– Det råder total avsaknad av miljökunskap i Hässleholms kommun, säger hon.

Det vill hon ändra på. Det första steget är att kommunen åter anställer en miljöstrateg.

Hon talar gärna om näringslivets klimatsatsningar.

– Det gör mig särskilt upprörd. Näringslivet är mycket mer framåt än kommunen. Det säger lite om var Hässleholms kommun befinner sig. Det händer till och med att byggföretag inte kan lämna anbud i kommunens upphandlingar för att miljökraven är för låga, säger hon.

För Miljöpartiets toppkandidat Dolores Öhman är det självklart att cykla så mycket som möjligt. Miljö och klimat är de viktigaste frågorna.

Hon tycker att kommunen istället borde attrahera folk som vill jobba hållbart och vara till hjälp för företag som vill göra en klimatomställning.

– Men kommunen saknar helt orden hållbarhet och miljö i sina strategier, säger hon.

Hon påpekar att MP förgäves tagit upp detta i olika sammanhang och skrivit många protokollsanteckningar.

– Jag har också frågat varför kommunen inte söker statliga bidrag för att till exempel bygga ut laddinfrastruktur, säger hon.

– Kommunen söker inte för man är inte ens beredd att delfinansiera miljösatsningar. Men nu när det är valtider talas det mycket om att Finjasjön ska bli blå, skogarna gröna och de gula bussarna ska rulla. Efter valet blir det “business as usual” när de styrande vill få budgeten i balans.

MP i Hässleholm har skrivit totalt 26 motioner under den gångna mandatperioden, 13 av dem inför det sista kommunfullmäktigesammanträdet som dock blev inställt. Syftet var att visa vad partiet vill före valet.

– Men vi har jobbat med frågorna hela perioden, säger Dolores Öhman.

De nya motionerna handlar bland annat om källsortering i kommunala verksamheter, en cykelplan, ett cykelgarage vid Hässleholms C, en effektiv fastighetsförvaltning, en energiplan, en fossilbränslefri fordonsflotta, en koldioxidbudget, laddinfrastruktur för elfordon, giftfria förskolor och att inventera och bevara grönområden.

– Vi vet inte vad som händer i valet, men vi vill att motionerna ska finnas kvar i kommunens maskineri, säger Dolores Öhman.

Våtmark på Hovdalaområdet

Viktiga frågor för henne och MP är också kommunala naturreservat, Finjasjön som en badbar sjö och anläggande av en våtmark på Hovdalaområdet enligt förslag i den utredning som tagits fram.

– En våtmark kommer att få effekt på sjön, sedan kan man diskutera omfattningen, säger hon.

Hon betonar att aluminiumbehandling av sjöns bottensediment som utreds på länsstyrelsens initiativ kräver att andra åtgärder också genomförs.

– Om vi fortsätter att pumpa ut fosfor återkommer problemen snabbt, säger hon.

Hon är kritisk till att kommunen lämnade Helgeåns vattenråd.

– Där samarbetade man med små och stora utsläppsproducenter, jordbruk, fastighetsägare, reningsverk med flera. Det finns ingen enkel lösning, men det krävs långsiktighet. Vi kan inte bara vänta utan måste göra det vi vet att vi kan göra, säger hon.

Hon vill i första hand utöka reduktionsfisket och anlägga våtmarker, något som kan ske snabbt och enkelt med nya metoder.

– Men en viktig sak – vi kan inte lova att göra något om vi inte har personal som kan göra det.

Ansvar för miljöstrategier

Därför tycker hon att det är illa att kommunen sparade in sin enda miljöstrategtjänst.

– Inte ett enda miljöproblem kan lösas utan kunskap och avsatt arbetstid. Kommunens personal måste också få tid till att söka bidrag och jobba för att genomföra saker.

Hon påminner om att miljö- och stadsbyggnadsnämnden har ansvar för det miljöstrategiska arbetet enligt sitt reglemente, men efter sammanslagningen av nämnderna inte fick det finansierat. Trots att tjänstemännen slog larm blev det inte mer pengar.

– De fick besked att de skulle prioritera. Men politikerna valde att anställa fler bygglovshandläggare och ta fram fler detaljplaner, säger Dolores Öhman.

– Politikerna kräver att det byggs. Men vi behöver miljökompetens, vi får säga det istället för vissa får utslag när vi pratar om strateger, säger Dolores Öhman.

Kompensera för exploaterade grönområden

— Politikerna kräver att det byggs. Men vi behöver miljökompetens, säger Dolores Öhman.

Hon påpekar att Hässleholm jämfört med Malmö och sett till folkmängden borde ha fem tjänster av det slaget.

– Kommunen är till ytan den största i Skåne. Vi borde åtminstone ha några kommunala naturreservat, men vi har noll.

Nybyggnationen ska enligt MP ske genom förtätning i första hand.

– Då finns infrastruktur, service och kollektivtrafik redan och det förenklar för att leva ett klimatsmart liv. Jag är otroligt orolig för minskningen av gröna områden, säger Dolores Öhman.

MP har dock röstat för exploateringen av både Paradiset och Björklunda och vill “förädla” det gröna som blir kvar. I Eckernfördeparken blir ett av tre träd kvar, ett tulpanträd. Dolores Öhman kan inte riktigt förklara hur ett enda träd ska förädlas.

– Jag yrkade i kommunfullmäktige på att vi skulle kompensera olika värden. Olika kvaliteter ger olika nyttor. Vi måste inte alltid behålla kvadratmeter. Träd är viktiga i bebyggd miljö, säger hon.

Hon vill att en ny grönplan ska tas fram för att få en översikt.

– Det är svårt för politiker att gå in och bedöma varje träd. Vi behöver en plan för en grön struktur. Den vi har idag är för gammal.

Hon är besviken över att all inventering av natur togs bort ur naturvårdsstrategierna som antogs förra året.

– De blev helt tandlösa. Om vi inte inventerar, hur vet vi då vad vi ska skydda?

Dolores Öhman anser att kommunens nya naturvårdsstrategier är helt tandlösa.

Frilagt har tidigare också berättat att när den nya naturvårdsplanen därefter antogs var skog som skulle skyddas på Göingeåsen redan avverkad.

– Stadsbyggnad och tekniska förvaltningen borde kommunicera bättre. Socialtjänst, omsorgsnämnd och skola har ett bra samarbete, säger Dolores Öhman.

Bilfritt i centrum

MP vill att både Hässleholms centrum och de centrala delarna av kransorterna på sikt ska bli helt bilfria. Men bilen behövs även i framtiden.

– Det är självklart med den struktur vi har med mycket landsbygd och kransorter. Men man ska kunna parkera utanför ett bilfritt centrum.

– Det handlar inte bara om utsläpp. Större parkeringsplatser i centrum kan användas till annat.

Bensin och diesel ska bort från kommunens fordon om MP får bestämma. Idag kan hemtjänsten inte beställa elbilar eftersom det inte finns laddstolpar. Bara 36 procent är fossilfritt i Hässleholms kommun. I Lund är det 86 procent. Kommunens bilar ska också utnyttjas bättre genom att delas mellan flera förvaltningar. En bilpool skulle kunna hjälpa både kommunanställda och allmänhet, inte minst turister som vill åka till Hovdala.

MP vill att kommunen ska anställa en egen energirådgivare, utöver den statligt finansierad tjänst som delas med andra kommuner.

– Det är bästa sättet idag att hjälpa hushållen att få ihop ekonomin. Tjänsten skulle också kunna ge råd till företag.

Extra resurser till studieförbund

Dolores Öhman värnar om kultur- och fritidsverksamheten. Hon är kritisk till de senaste årens nedskärningar på studieförbund, kulturskolan, Mötesplats Ljungdala med mera.

– De ville till och med stänga Markan. Vi var väldigt tydligt emot det. Nu säger några inom styret att studieförbunden ska få tillbaka sina bidrag så att de kan återställa verksamheten. Men det kan vara svårt och kräva mycket mer resurser. Neddragningen var ett stort misstag. Vi föreslår inledningsvis extra resurser så att de kan bygga upp verksamheten på nytt med personal och lokaler, säger hon.

Text och foto: Berit Önell

Miljöpartiet
Miljöpartiet de gröna bildades 1981 som en effekt av den så kallade miljörörelsen. Den hade bland annat tagit sig uttryck genom Folkkampanjen mot kärnkraft som kämpade för en avveckling av svensk kärnkraft inför folkomröstningen 1980. Partiet utser två språkrör istället för partiledare, en man och en kvinna, för närvarande Per Bolund och Märta Stenevi.
Lokalavdelningen i Hässleholm har funnits sedan 1988 och går till val under parollen ”Politik som gör skillnad”. Miljöpartiet vill arbeta för ett klimatsmart Hässleholm med bland annat mer förnybar energi, energieffektivisering, en sammanhållen cykelinfrastruktur och en kommunal bilpool. Naturvård är en annan huvudfråga med kommunala naturreservat, begränsning av jordbruk intill Finjasjön, anläggande av våtmarker, hållbar skogsskötsel, avloppsrening av mediciner och mikroplaster och fler cykel- och kanotleder. Miljöpartiet kräver att strandskyddet ska säkerställas. Både Hässleholm och kransorterna bör få bilfria zoner. Tätorterna ska förtätas och natur som försvinner vid exploatering ska kompenseras genom att mer natur skyddas eller anläggs i närheten. Fritidsgårdar ska finnas i alla tätorter. IT-teknik ska användas för att utveckla kommunikationen med medborgarna.

Dolores Pigretti Öhman
Ålder: 48 år
Bor: Villa i Hässleholm. Kommer ursprungligen från Argentina, bosatt i Sverige sedan 2001.
Familj: Särbo och två barn
Sysselsättning: Utbildad jurist och miljövetare. Arbetar som hållbarhetssamordnare på Hässleholm Miljö. Intresserad av vandring, dans och teaterbesök.
Politiska uppdrag: Ledamot i kommunfullmäktige, ersättare i kommunstyrelsen och gruppledare för Miljöpartiet.

Frågor till de politiska partierna inför valet 2022

1. Hur ska kommunen göra det mer attraktivt att jobba i omsorgen?
– Bra vård för äldre och patienter och ett attraktivt jobb inom omsorgen går hand i hand. Arbetsvillkor och arbetsmiljö måste förbättras, med mindre övertid, bättre scheman, fler kollegor och tid för återhämtning. Det är oerhört viktigt för oss att säkerställa möjligheter till vidareutbildning och kompetensutveckling, så att jobbet känns stimulerande och för bättre löneutveckling. Personalinflytande på arbetsplatserna är nyckeln till bättre vård och bättre arbetsmiljö. Det finns goda exempel på schemaläggning i vissa hemtjänstområden i Hässleholm men de goda exemplen sprids sällan vidare. Det ska finnas möjlighet till att utveckla olika arbetssätt på arbetsplatserna i kommunen men också att sprida vidare goda resultat till hela kommunen. En lärande organisation skulle gynna medarbetarna och vårdtagarna. Vi vill att omsorgen jobbar mycket mer förebyggande och med hälsofrämjande insatser. Det gör vi med förhållandevis enkla åtgärder för tillgänglighet, förutsättningar för sociala aktiviter samt goda kostvanor.

2. Vad ska kommunen göra åt otryggheten och våldet?
– Det är oerhört viktigt att man jobbar förebyggande i tidig ålder. Vi behöver en ökad satsning på fritidsgårdar, inne i centrum men även ute i kransorterna. Det behövs en tidig identifiering av områden som är särskilt utsatta där man sätter in extra resurser för att försvåra försäljning av droger. Vi vill starta arbete riktat mot att förebygga och motverka hedersrelaterat våld. Vi måste även öka resurserna till att förebygga ungdomars psykiska ohälsa, utanförskap och kriminalitet. Skolan har även en stor roll i att förebygga utanförskap, förhindra gängkriminalitet samt utbilda våra barn och ungdomar. Alla har en viktig roll i detta; samhället, skolan, föräldrarna med flera. Kommunala kompentenser för att göra skillnad vad gäller utanförskap och otrygghet finns inom skola, fritid och socialen. Dessa är centrala funktioner för att förebygga utanförskap och otrygghet.

3. Ska alla byskolor vara kvar?
– Vi vill ha alla våra byskolor kvar. Skolorna ute i våra byar är oerhört viktiga för de som bor där men även för landsbygden. För att landsbygden ska leva vidare behövs det satsas mycket i våra byar. Ju mer man satsar desto fler som vill fortsätta bo i våra byar. Det handlar egentligen om så mycket mer än att bara ha kvar skolorna. Det handlar om livskvalitén, bostadsplaneringen, tillgänglighet, kollektivtrafik, cykelvägar, laddinfrastruktur, solenergi och dylikt.

4. Skolresultaten i kommunens grundskolor har försämrats under lång tid (förutom under några år med viss återhämtning som inte blivit bestående), vad vill ni göra åt det?
– Skolfrågan är så mycket mer än bara en kommunal fråga. Skolresultaten har försämrats i många delar av landet. Detta handlar om många olika faktorer så som vilka insatser man gör, vilka resurser skolan har samt betygssystemet. Vi vill se fler vuxna i skolan. Om det ska vara lärare, kuratorer eller skolvärdar, avgörs bäst av professionen själv. Vi vill satsa på ökad trivsel i skolan. Nedgångna lokaler, söndrig utrustning eller otillräcklig ventilation ska inte förekomma. Om barnen har en trygg och säker skola är det fler som vill komma till skolan vilket även ökar deras studiegång och kunskaper. Vi vill att kommunen utreder möjligheten att starta fler inriktningar på kommunala skolor. Det finns idag en fotbollsprofil som är väldigt populär. Det borde finnas fler skolor med olika profiler. Dessa profiler hjälper barn att hålla upp intresset för utbildningen och leder till bättre skolresultat och bättre skolnärvaro. Alla barn ska ha förutsättningar att kunna nå skolans mål. Forskarna är överens om att eleverna når målen bättre när kommunen har höga förväntningar på skolverksamheten, när undervisningen bygger på forskning och när lärarna undervisar minst 50% av sin arbetstid och anpassar sin undervisning till individernas förutsättningar. Barns särskilda behov måste upptäckas i tidigt skede och leda till att rätt hjälp sätts in. På så sätt fångar man upp barnet i tidig ålder och vägleder genom skolgången. En av anledningarna till varför vissa elever har sämre skolresultat kan även vara mobbning och utanförskap. Skolan måste arbeta mot mobbing och intensifiera arbetet för att minska skolfrånvaron. Det är viktigt att bryta psykisk ohälsa – alla elever ska ha en bra start i livet. Vi vill inte ha betyg från årskurs 4. All forskning visar att barn mår betydligt sämre och ångesten kring skolgången men även skolfrånvaro har ökat. Vi vill även minska antalet nationella prov då det är viktigt för oss att eleverna ska få tid till kunskap och inte bara till att stressa för att mäta den. Det är även viktigt att redan i lågstadiet satsa rejält på läsa-skriva-räkna!

5. Ska kommunen prioritera tillgänglighet för biltrafik eller cykling i Hässleholm?
– Att cykla är ett av de effektivaste sätten att minska miljö- och klimatpåverkan, förbättra folkhälsan och minska kostnader, såväl för den enskilde som för samhället. Vi vill därför göra Hässleholm till en cykelkommum. Detta innebär väl utbyggda, säkra och välskyltade cykelvägar mellan orterna i kommunen, inom samhällena och kombinationsmöjligheter med kollektivtrafiken. Tillräckliga och säkra cykelparkeringar är också en förutsättning för att man ska kunna cykla. Hässleholms stad och alla orter i kommunen måste få till en sammanhållen cykelinfrastruktur. Vi vill ha korrekta mål om cykelvägsutbyggnad. Detta är också en demokrati- och jämlikhetsfråga. De flesta har tillgång till en cykel, inklusive barn och unga. Alla samhällsklasser cyklar i en jämlik andel. Det betyder att satsningar på cykel gynnar fler. Det är ett bra sätt att använda kommunens resurser. Bilnormen måste brytas, inte minst i Hässleholm.

6. Hur mycket vindkraft ska kommunen ha?
– Klimatkrisen är den största utmaningen som mänskligheten står inför. Alla måste dra sitt strå till stacken och hjälpa till i klimatomställningen. Vi vill utveckla ett hållbart näringsliv i kommunen. Då behöver vi producera mer energi och ha bättre kapacitet och effekt i nätet. Många åtgärder kan tas på kommunens nivå men detta saknas idag i Hässleholm. Vindkraften är en del av lösningen för ett fossilfritt energisystem. Moderater i Sveriges kommuner har motsatt sig lika mycket vindkraft som två hela kärnkraftverk. Det är kortsiktigt och oansvarigt. Något som är avgörande för Miljöpartiet är att vindkraftens effekter måste gynna det lokala samhället. Vi måste vara noggranna med ägandet, hitta sätt att få energin att främst levereras lokalt och vinsterna från produktionen måste komma till nytta i våra samhällen. Det finns goda exempel på detta i England och Sverige måste bli bättre på detta. Översiktsplanen ska inkludera lämpliga områden i kommunen för vindkraftproduktion.

7. Ska Finjasjön räddas, i så fall hur?
– Självklart ska Finjasjön räddas. Det har nyligen publicerats en studie med titel ”Finjasjön – en balansakt mellan bra och dåligt tillstånd – vad är droppen?” Bottensediment kunde behandlas (30 Mkr) och förbättra situationen inom 3 år. Det finns också många studier om vilken effekt en våtmark kunde leverera. Vi i Miljöpartiet har motionerat för att Hibab (markägare och kommunalt bolag) ska etablera en våtmark. Vi fick en del gehör och bolaget utreder detta. Vi önskar oss ett snabbare agerande, så klart. Här (Ålö våtmark – Världsnaturfonden WWF) visar Världsnaturfonden hur detta är möjligt att göra på snabba och bra sätt. Våtmarker är fantastiska miljöer för djuren och mycket viktiga för att öka vår motståndskraft mot klimatförändringar som kommer. De lagrar även koldioxid och har ett rekreationsvärde. På köpet kan vattnets kvalité i Finjasjön förbättras. Bland det viktigaste som kan göras är att jobba med jordbruket runt om sjön och med hushållen som har enskilda avlopp för att minska inflödet av organiska föroreningar. Men detta görs inte i kommunen.  En kraftig uppgradering av reningsverkets förmåga är en prioriterad fråga för vårt parti.

8. Hur många fler fritidsgårdar blir det om ni får bestämma efter valet?
– Den kommunala fritidsverksamheten är viktig för att ge barnen trygga och goda uppväxtvillkor och en meningsfull fritid. Vi vill ha fritidsgårdar i alla tätorter. Mötesplats Ljungdala och Markan är verksamheter som bidrar till att minska utanförskap hos ungdomar och öka integrationen mellan människor i alla åldrar, med olika religioner och ursprung. Dessa måste utvecklas vidare.

9. Vill ni ha fler eller färre kommunala bolag?
– Kommunal service kan organiseras i olika former, bland annat bolag eller förvaltning. Det finns ingen princip i frågan om organisationsformen för Miljöpartiet. Ibland organiseras arbetet bra i bolagsform, ibland i förvaltningsform. Ledningens ambition, tydliga visioner och bra arbetsmiljö brukar vara framgångsrika insatser i välfungerande organisationer.

10. Ska det byggas fler bostäder, i så fall var?
– Det skall byggas fler bostäder, i Hässleholm men även ute i våra orter. Översiktsplanen indikerar planlagd mark för bostäder i alla tätorter i kommunen. Det finns goda möjligheter att bygga mer. Kommunen har som målsättning att bygga 3 000 färdiga och nya bostäder till 2030. Detta motsvarar med en årlig befolkningstillväxt på drygt 0,75%. Vi vill ha fler hyresrätter, främst billiga lägenheter för unga, energieffektivisera nybyggnation och större tillgänglighet för äldre och funktionsnedsatta är tillsammans ett resultat av fysisk planering. Vi vill förtäta tätorterna och samtidigt bevara och utveckla gröna stråk, parkmark och annan grönstruktur. Vi vill att naturen som tas bort för en exploatering ska kompenseras genom att skydda eller anlägga mer natur i närheten av planområde.

11. Hur ska orterna utanför Hässleholm utvecklas?
– Det måste ske olika satsningar i våra orter så att fler vill bo kvar men även att andra flyttar in i dessa olika områden. Orterna måste vara attraktivt där det erbjuds bra skola och barnomsorg, fritidsgårdar för barn och ungdomar, olika typer av bostäder som är tillgängliga, kultur- och fritidsaktiviteter, samt stöd till föreningar, bilda naturreservat i närheten av alla tätorter, bättre tillgänglighet med cykel, tåg och buss närheten av alla tätorter, sänka hastigheterna för en säkrare trafik, lekplatser och gröna områden.

12. Ska politikerarvoden sänkas eller höjas?
– Arvorden ska vara på den nivå som de ligger på idag. Dock är det oerhört viktigt för våra politiker, som driver den demokratiska rörelsen, att kunna få arvorden när budgeten ska tas fram. Det ska vara lika rätt för alla partier som är representerade i fullmäktige, oavsett hur litet eller stort ett parti är.

13. Vill ni arbeta mot korruption i kommunen, i så fall hur?
– Ja! Det är viktigt att man har ett förtroende för våra tjänstemän som driver ett starkt, tydligt och bra jobb ute i våra förvaltningar. Här är det oerhört viktigt att inte politiker detaljstyr hur deras arbete ska skötas. Visselblåsarfunktion måste organiseras i enlighet med lagen. Revisorerna är viktiga och revisorernas rapporter måste tas på största ansvar och leda till förändringar. Dokumenthantering och tillgång till allmänna handlingar är viktiga för en väl fungerande demokrati. Fler medborgardialoger och bra kommunikation till invånarna, en bra känsla för service, förenklar för rättvisa och demokratin.

14. Har ni ambition att kommunen ska följa lagen och i så fall, hur ska ni nå dit på följande områden:

  • Strandskydd: Vi vill slå vakt om det allemansrättsliga strandskyddet. Det finns ett hårt tryck på strandnära områden som ligger nära samlad bebyggelse. Den styrande majoriteten i kommunen har idag en uttalad ambition att särskilt marknadsföra tomtmark i strandnära lägen. Miljöpartiet är det enda parti som aktivt kräver att strandskyddet ska säkerställas och att strandområden görs tillgängliga för allas rekreation. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen saknar tillräckliga resurser för att utöva strandskyddet. I våra budgetförslag har vi alltid tilldelade resurser till miljökontoret för att, bland annat, förbättra strandskyddet.
  • Fastighetsköp: Försäljning av mark är en mycket viktig kommunal verksamhet. Det innebär intäkter till kommunen men det måste skötas på rätt sätt. Tjänstemännen påpekar att ibland blir det överträdelser av vissa politiker. Det finns riktlinjer och regler och dessa måste kännas till av politiken och respekteras. Ambitionen behöver också öka. Ibland säljer kommunen mark utan att ställa några krav till exploatörer överhuvudtaget. Vill vi ha bättre fastigheter, bättre infrastruktur, bättre energieffektivisering, bättre miljö, bättre gröna områden? Då måste vi samarbeta med exploatörer på ett sätt som levererar mer nytta till kommunen.
  • Diarieföring: Det är oerhört viktig att diarieföra på ett korrekt sätt. Diarieföring ska skötas skyndsamt. Utan fungerande diarieföring försvinner allmänhetens insikt i politiska beslut. Kommunala anställda behöver regelbundna utbildningar för att upprätthålla en väl fungerande diarieföring.
  • Miljöfarlig verksamhet: Miljöavdelningen saknar tillräckliga resurser. Detta är de styrandes politik. De har medvetet och avsiktligt skalat ner resurser till miljötillsyn och miljöstrategiskt arbete. I våra budgetförslag har vi satsat på att utöka dessa kompetenser.

15. Ska kommunen arbeta mot klimatförändringarna, i så fall hur?
– Klimatförändringarna är här, de är allvarliga och de påverkar alla. Utsläppen måste snabbt minska för att säkra välfärden för framtida generationer. Miljöpartiet kommer att arbeta för ökad resurseffektivitet vad gäller både energi och material, fortsatt energiomställning och ett klimatsmart transportsystem inom kommunen. Detta ska vi göra i bred samverkan mellan kommunens olika förvaltningar och bolag, näringslivet, föreningar och privatpersoner. Vi vill samarbeta med andra kommuner, genom nätverk som klimatkommunerna och delta i EU-projekt i syfte att minska klimatpåverkan och fortsätta klimatomställningen. Vi vill att kommunen mer aktivt söker pengar, till exempel från Klimataktivitet för att förstärka kommunens miljöarbete. Vi ska också börja förbereda kommunen, näringslivet och andra för de klimatförändringar som redan är oundvikliga. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland 2045. I Hässleholm finns det inga planer på att bidra till att nå Sveriges klimatmål. Vi vill ändra på det. Vi vill utlysa klimatnödläge i Hässleholm. Vårt mål är att kommunens verksamhet ska bli klimatneutral 2030, inte bara gällande energiförsörjningen och transporter, utan också vad gäller konsumtion av varor och tjänster. Energirådgivningen måste utökas till företag, föreningar och hushåll. Vi ska ta fram planer för att skydda invånarna och naturen från värmeböljor och kraftiga regnfall.

16. Kommunen fick åter dålig placering i Aktuell hållbarhets miljörankning. Varför och vad vill ni göra åt det?
– Kommunen har en dålig placering i miljörankningen eftersom de styrande (restalliansen med hjälp av SD:s stöd) varken prioriterar miljö- eller klimatfrågorna. Miljöpartiet har för lite inflytande på miljöpolitiken. En massa motioner har skrivits och röstats ner av majoriteten av partierna i kommunfullmäktige. Vi behöver en energi- och klimatplan, vi behöver klimatinvesteringsstöd, vi behöver energieffektiviseringsarbete, vi behöver fossilbränslefria fordon, vi måste intensifiera anpassningar, genom bättre infrastruktur för dagvattenhantering och tillgång till gröna områden för varma dagar. Vi behöver servera mer vegetarisk och ekologisk mat i skolan och omsorgen, vi måste bli bättre på information och energistöd till allmänheten samt energirådgivning så att fler kan installera solceller och energieffektivisera sina fastigheter. Vi behöver bättre cykelvägar och cykelinfrastruktur. Det finns så mycket att göra. Det är bara att börja!

17. Kommunen fick åter dålig placering i Svenskt näringsliv rankning om företagsklimat. Varför och vad vill ni göra åt det?
– Kommunen är inte offensiva på miljöområdet. Dagens företag förutsätter att kommunerna ligger i framkant när det gäller miljön. Miljön är ett viktigt verktyg i konkurrensen.
Elektrifiering är en av många lösningar för att lösa klimatkrisen. Detta ställer krav på energiproduktion och kapacitet i kraftnätet. Den 4 augusti rapporterade Sveriges Radio om kommuner som går miste om nya företagsetableringar på grund av begränsningar i elnätet. Problem med kapacitet och effekt i elnätet är ett problem som drabbar hela Sverige men kommunerna har en möjlighet att agera för att förbättra de lokala förutsättningarna och motverka problemet.
Bland annat finns det åtgärder i utkastet till den klimat- och energiplan som miljö- och stadsbyggnadsnämnden godkände i oktober 2021 men som fortfarande inte behandlats av kommunstyrelsen. En så viktig fråga borde behandlas skyndsamt kan man tycka. Utöver detta har miljöpartiet många gånger påpekat avsaknaden av miljö- och hållbarhetsaspekter i det nyligen beslutade näringslivsprogrammet, något som avslöjar okunskap gällande hållbarhet i näringslivet. Bland annat lagen om hållbarhetsrapportering som gäller för många företag och som kräver redovisning av miljö och sociala aspekter, personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Men utöver lagen, så förstår fler och fler företag idag att hantering av hållbarhetsfrågor hjälper företaget att förstå sina styrkor och svagheter, risker och möjligheter samtidigt som varumärket blir starkare.
En annan motion som Miljöpartiet lämnade till kommunfullmäktige inom detta område handlade om att utreda hur området Hässleholm Nord kunde färdigställas för att attrahera investeringar som gynnar en hållbar utveckling och som bidrar till en klimatomställning. Klimatomställningen ”kräver djärva politiska beslut, omfattande investeringar i fossilfri industri samt föreningar och individer som konsumerar hållbart” skrev vi i motionen. Det ledde till ett svar om att ”jo, jo, detta görs redan”. Med tanke på det urvattnade näringslivsprogrammet vad gäller hållbarhet undrar jag verkligen vad kommunen menade med sitt svar.
Vi har pratat med företag i Hässleholm som varnar för begränsningar i sin utveckling på grund av energifrågan. Andra vittnar om dåliga förutsättningar för att uppfylla interna hållbarhetskrav.

18. Kommunen fick åter ett av landets sämsta resultat i SCB:s medborgarundersökning. Medborgarna har lågt förtroende för politiker och tjänstemän. Varför och vad vill ni göra åt det?
– Detta är ett problem som drabbar hela Sverige, och som undergräver det demokratiska livet.
Debatten måste handla om politik, om de olika förslag och de beslut som tas. Dessa tål att kritiseras hårt, helst med underbyggda argument som hänvisar till fakta. Personangrepp är helt onödiga och bidrar till försämrat förtroende för systemet. Media har ett avgörande demokratiskt uppdrag; att rannsaka makthavarna. Media ska avslöja och nyansera debatten. Genom att bevaka omvärlden, uppmärksamma vetenskaplig utveckling och ge röst till de som saknar det. Media har en stor makt att påverka debatten, och med makten följer ansvar.
Polariseringen är skadlig. Inledningsvis kan polariseringen kännas bekväm då argumenten blir korta, kategoriska och enkla att förstå. Det blir en förenkling som fokuserar på ytterligheter istället för att leda till en saklig diskussion om för- och nackdelar. Skiljelinjerna förstärks och deltagarna tvingas att ta en position för eller emot. En kompromiss blir omöjlig och det blir istället vinnare och förlorare. Detta ökar avståndet mellan grupper, något som försvagar samhället i stort.

19. Vilket ansvar ska kommunen ta för ukrainsk flyktingars boende och uppehålla Migrationsverkets ersättningar inte räcker till?
– Hässleholms kommun ska följa existerande lagar om flyktingmottagning, både vad gäller rättigheter och gällande ekonomiskt stöd.

Läs Frilagts tidigare politikerintervjuer inför valet 2022 här:
2022-08-21 Lina Bengtsson (M) vill satsa på omsorgspersonalen
2022-08-24 Han vill att en miljon människor ska återvandra
2022-08-27 Hon är engagerad för utbildning och företag
2022-08-29 Anders Edwall (C) vill skapa bättre förtroende
2022-08-31 Hon vill både lyssna och stå för fattade beslut
2022-09-01 Björn Widmark (FV) vill stoppa slöseriet
2022-09-03 Arbetsmiljön viktigast för Magnus Åkeborn (V)
2022-09-06 Hanna Nilsson (SD) vill fokusera på trygghet
2022-09-07 Kristen etik grunden för Christer Caesar (KD)

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se